Det gläder mitt svarta hjärta att färre elever än beräknat har sökt det nya yrkesprogrammet som inte leder till vidare studier, skriver Lärarnas tidnings chefredaktör Annica Grimlund.
På 80-talet fanns det en gymnasieinriktning som inte ledde någonstans, nämligen social linje. Linjen lurade skoltrötta ungdomar att tro att det var ett smart sätt att genomföra gymnasiet på två år i stället för tre.
Varken ungdomarna eller deras föräldrar anade att det kunde bli två bortkastade år. Hur höga betyg eleven än fick kunde de aldrig leda till högskolebehörighet.
Därför gläder det mitt svarta hjärta att färre elever än beräknat har sökt det nya yrkesprogrammet som, precis som social linje, inte leder till vidare studier någon annanstans än möjligen på komvux.
Att ha gymnasieprogram som inte ger högskolebehörighet är inte rätt metod om man vill sätta stopp för att komvux används som ett tredje gymnasieår.
Arbetsgivare klagar över bristen på kompetent arbetskraft samtidigt som det råder arbetslöshet. Det visar sig att högskolebehörighet ofta är ett grundläggande krav från arbetsgivare som försöker matcha lediga jobb med
arbetssökande. Då gynnar det ingen om omställningen mellan olika yrken blir för lång på grund av det faktum att högskolekompetens saknas.
Dagens stora utbud av gymnasieprogram har haft det goda med sig att föräldrar har tvingats sätta sig in i sina barns val.
De verkar vara kloka nog att välja bort den lätta linjen till förmån för den med utvecklingsmöjligheter.