Språkkunskap med hjärna och hjärta

– Det här finns sällan med i dagens engelskundervisning, vilket jag tycker är något som bör uppmärksammas. Interkulturell förståelse har en stark koppling till skolans värdegrund och syftar till att öka elevens självkännedom och förståelse för både egna och andras synsätt och värderingar, säger Ulla Lundgren.

Hon poängterar att det inte bara handlar om människor från andra nationella kulturer utan även om genusskillnader och sociala grupper vars tillvaro skiljer sig från den egna.

Den interkulturella förståelsen är av stor vikt i alla skolämnen men bland språken har engelskan en särställning eftersom det är ett utbrett språk som används i mötet mellan personer som inte har samma förstaspråk.

– Det är alltså inte frågan om fördjupad kunskap inom just engelsk eller amerikansk kultur. Snarare om hur man kan använda språket för att förstå alla aspekter av ett möte, vare sig man är från Ungern eller Japan.

– Engelskundervisningen kan vara så mycket mer än enbart ett språkfärdighetsämne, säger Ulla Lundgren.

I den övergripande texten i kursplanen för engelska i Lgr 11 står det ”Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva.” I Läroplanen 2011 för gymnasiet står det att ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.” Och det övergripande internatio-nella perspektivet innebär att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

Är inte det en beskrivning som inne-fattar interkulturell förståelse?

– Jo, men i de senaste språkkursplanerna har man bytt ut termen interkulturell förståelse mot internationell förståelse. Det är förvånande eftersom Europarådets referensram för språk (CEFR) tydligt betonar interkulturell fostran, säger hon och fortsätter:

– Begreppet internationell är ett snävare begrepp som främst syftar till kunskap mellan länder. Interkulturell förståelse innebär att eleven lär sig att kritiskt betrakta det till synes självklara i sitt eget och andras förhållningssätt. Och det ryms inte i kursplanen, säger hon och tillägger att man kan se det som en slags fredsundervisning som i slutänden handlar om att minska främlingsfientlighet och fördomar.

I dag är Ulla Lundgren pensionerad från sin lektorstjänst på Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping men jobbar kvar som timlärare. Hon är också involverad i flera internationella projekt om språk, kultur och värdegrunds-frågor. Själv var hon helt ovetande om området när hon lämnade grundskolan i slutet av 70-talet för att undervisa gymnasieelever med utländsk bakgrund i svenska som andraspråk på Komvux.

– Då fick jag insikt i mötet mellan människor med olika förstaspråk och kulturellt ursprung. Så väcktes mitt intresse.

Samtidigt kände hon att hennes ämnesdidaktik inte räckte till, att hon behövde mer kunskap för att lära dem svenska, så hon började läsa svenska som andraspråk.

– Under den tiden gled mitt intresse över till hur vårt nationella synsätt präglar vårt sätt att betrakta omvärlden.

Så småningom kom hon i kontakt med Michael Byram, internationellt känd för sina tvärvetenskapliga teorier om det han kallar för interkulturell kommunikativ kompetens genom språkundervisning.

Hans teorier blev avgörande för hennes egen undervisning och själva utgångspunkten i hennes avhandling Interkulturell förståelse i engelskundervisning – en möjlighet, som kom 2002. Numera ingår Ulla Lundgren i nätverket Cultnet som startades av Michael Byram. Han menar att interkulturell kompetens innefattar både intellekt och känsla. Ulla Lundgren förklarar:

– Det innebär att framgångsrik kommunikation inte bara kan värderas i termer av effektivt informationsutbyte. En person som är benägen att undantränga både misstron mot andra kulturer och tron på att den egna kulturen är den enda rätta, den personen har interkulturell kompetens, enligt Michael Byram, säger Ulla Lundgren.

Själv väljer hon hellre att prata om interkulturell förståelse än interkulturell kompetens, eftersom hon tycker att ordet kompetens kan ge fel associationer.

– Kompetensbegreppet är något vi har lånat från affärsvärlden och vi tenderar att fastna vid hur man bär sig åt för att inte stöta sig med människor från andra kulturer, som etikettsfrågor exempelvis.

Ulla Lundgren tror att interkulturell förståelse kan leda till ökad motivation hos eleverna.

– Men det förutsätter att eleverna får syssla med det som de intresserar sig för. Och att de slipper alltför mycket fokus på formen och på att allt ska vara korrekt, säger hon.

Men varför har lärare svårigheter med att föra in den interkulturella förståelsen i sin undervisning?

– Mitt intryck är att faktaorienterad kulturundervisning fortfarande har ett starkt fäste. Och att den interkulturella förståelsen anses ligga utanför det traditionella språklärarreviret.

Hon misstänker även att det beror på att lärarutbildningarna ofta fokuserar på språkfärdigheter, av det enkla skälet att lärarna där är lingvister.

– Det finns alldeles för lite fortbildning, forskning, resursmaterial och diskussion om den interkulturella dimensionen av språkundervisningen.

Ulla Lundgren citerar Michael Byram: ”Det som inte går att ha prov på, det lär man heller inte ut”.

– Interkulturell förståelse prövas inte i de centrala proven och då prioriteras det inte av lärarna.

När det gäller moderna språk, som spanska exempelvis, är förutsättningarna annorlunda.

– Kunskapsnivån är inte lika hög rent språkligt. Och då blir det svårare att skapa en diskussion. Men det bör inte hindra lärarna att jobba med det här.

Samhällskunskapslärare arbetar mycket med värdegrundsfrågor och Ulla Lundgren tror att ett samarbete med dem vore utvecklande för språklärare.

– De har en annan syn på vad interkulturell förståelse är. I en av mina kurser träffade jag en lärare som undervisade i både språk och samhällskunskap och hon hade verkligen det här dubbla tänkandet, säger hon.

Men hur kan en lärare gå tillväga rent praktiskt för att införa det interkulturella perspektivet i undervisningen?

– Läraren kan till exempel låta eleverna reflektera över ett möte med en person som de upplevde som annorlunda och sedan resonera om sina reaktioner och sina insikter. För yngre kan det handla om enklare saker än för en äldre person, men det aktiverar ändå tankesättet.

Ju äldre eleven är desto mer abstrakta blir reflektionerna, förklarar hon. Då kan det röra sig om tankar om religionsskillnader eller vad eleven beundrar hos den beskrivna personen, trots kulturskillnader. Eller funderingar om varför en person har en helt annan kvinnosyn.

– Det viktigaste är att reflektera kring varför jag reagerar som jag gör i mötet med andra värderingar, inte om vad som är rätt eller fel.