Lärarnas tidning har ställt frågan till sex lärare i Ängelholm och Skellefteå.
Stefan Nilsson
lärare i idrott och hälsa,
Sönderbalgs skola, Ängelholm.
— I mitt ämne kan det vara svårt att tillämpa principen att alla kunskapskrav för ett visst betygssteg ska nås i sin helhet. Det beror på att det finns så olika förutsättningar för att genomföra ämnet i sin helhet på olika skolor.
— På en skola mitt i storstaden kan det vara svårt att undervisa i orientering för att man har långt till skog och mark. På en annan kan det saknas en fullgod gymnastiksal men finnas förutsättningar för fotboll. Då blir det problem om man inte kan låta elever kompensera brister med styrkor.
Anna Nilsson
lärare i svenska och engelska,
Sörböleskolan, Skellefteå.
— Det blir helt klart tuffare för eleverna och svårare att få högre betyg. Risken är att det kan bli för lite töjmån i systemet. Om en elev till exempel är stark muntligt i engelska men svag skriftligt har eleven kunnat kompensera sin svaghet med sin styrka. Det blir inte längre möjligt och det kan säkert kännas hårt för elever som ligger nära till exempel att få A, men som brister i något.
— Redan nu är det mycket fokus på resultaten i skolan. Det är både på gott och ont.
Mikael Johansson
musiklärare,
Sörböleskolan, Skellefteå.
— Det kommer att ställa större krav på oss lärare som bedömare. Men det finns också en risk att det blir ett alltför fyrkantigt system.
— Sedan är det fortfarande så att bedömning innehåller ett mått av subjektivitet som ger läraren ett visst utrymme. Det gamla tänkandet kring att låta elever kompensera brister med styrkor kommer säkert att leva kvar en del. Vi får se om någon kommer och slår skolan på fingrarna för det.
Katrin Lundmark
lärare i svenska och engelska,
Brännanskolan, Skellefteå.
— Fler elever kommer att bli underkända och det kommer att slå emot deras självförtroende. För lärarna innebär det att de måste bli bättre på att planera undervisningen utifrån målen i stället för att låta läroboken styra.
— För att det nya ska fungera måste läraren ha tillräckligt med tid både för att lära känna var eleverna brister och för att hinna rätta till det. Då är det bra att ha årskurserna 6—9 som här på skolan. Sammantaget tror jag att det är bra med en viss uppstyrning.
Pernilla Larsson
lärare i svenska och engelska,
Sönderbalgs skola, Ängelholm.
— Jag är jättepositiv till de nya reglerna. De blir mycket tydligare och enklare att använda. Det gäller både för elever, lärare och föräldrar. Det kommer att ställa större krav på eleverna än tidigare. Men barnen blir också smartare och smartare.
— Det är bara synd att man inte inför det nya betygssystemet på en gång i alla årskurser. Som det nu är kommer jag att få använda två betygssystem parallellt. Och det blir lite krångligt.
Per Werger
lärare i ma/NO,
Magnarps skola, Ängelholm.
— Jag tycker att det är bra eftersom det leder till ökad tydlighet och förhoppningsvis också kan bidra till ökad likvärdighet i betygsättningen mellan skolor.
— Jag hoppas också att den ökade tydligheten förenklar kommunikationen mellan lärare och elev nu när det blir mindre luddiga formuleringar. Det är bara att tala om för eleverna att det är de här kunskapskraven som gäller i sin helhet. Det blir inga mellan-lägen.