Påståendet att skolan kan effektivisera i stället för att arbetsgivaren skjuter till mer pengar för löneökningarna provocerar, skriver Annica Grimlund.
När elevpengen infördes insåg vi i föräldraföreningen att lokalhyran påverkade hur mycket pengar som blev över till den pedagogiska verksamheten. Hög hyra — mindre pengar till lärare och elever. Låg hyra — mer 
pengar till lärare och elever. Vår kommunala skola kunde ju inte välja lokal, vilket den fristående skolan kunde.
Våra barn gick i en underbar men hopplöst omodern skola. Breda korridorer och stora trappor slukade många kvadratmeter och mycket pengar. En undersökning visade att den kommunala skolan betalade i genomsnitt 25 procent högre hyra än den fristående skolan. Vi räknade snabbt ut hur många lärartjänster det kunde bli.
Diskussionen om hur elevpengen ska fördelas rättvist har pågått sedan den infördes. Vår reporter Ingvar Lagerlöf har träffat lärare från Värmdö gymnasium som berättar om vilka problem som uppstår när lärarnas löneökningar ska rymmas inom elevpengen.
I samma artikel menar Arion Chryssafis (M) att skolan kan effektivisera i stället för att arbetsgivaren skjuter till mer pengar för löneökningarna. Den inställningen provocerar. Att en fullt rimlig löneförhöjning skulle medföra fler arbetade timmar för lärarna, större grupper och mindre pengar till verksamheten — det var väl ändå inte meningen?