Så ligger läget med legget

– Det beror på att det är relativt enkelt att behandla förskollärares ansökningar eftersom man inte behöver bedöma några ämnesbehörigheter. När det gäller lärare i olika ämnen är det krångligare och mer tidskrävande. Det går åt mycket tid till att kontakta högskolorna för att ta reda på hur många poäng av respektive ämne olika kurser innehåller, berättar Niclas Westin.

Än så länge märker den legitimerade förskolläraren nog inte av reformen mer än i form av ett papper på behörighet. Arbetsgivarna har desto mer att fundera över. I skollagen står att ”endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen”. I förskolan betyder det att en legitimerad förskollärare ska ha ansvaret för den pedagogiska verksamheten.

En stor fråga ute i kommunerna är hur detta krav ska tolkas. Ska det vara minst en förskollärare på varje avdelning – eller räcker det med en på varje förskola?

Niclas Westin säger att det inte är exakt angett hur organisationen ska se ut. Det är upp till kommunerna och förskolorna själva att lösa.

– Det står inget skrivet att det ska vara en förskollärare på varje avdelning. Men om en förskollärare ska ansvara för den pedagogiska verksamheten på flera avdelningar, måste man fråga sig om den organisationen verkligen är hållbar utifrån vad som är avsikten med regleringen. Det är just sådant som Skolinspektionen kommer att titta på i den regelbundna granskningen, säger han.

En av dem somplanerar för framtiden är Tor Andersson. Han är biträdande barn- och ungdomschef i Linköpings kommun och har dessutom ett förflutet på Skolverket.

I Linköping förstod de tidigt att de behövde se över hur många av de som hade förskollärartjänster som skulle uppfylla legitimationskraven. Annars skulle det ställa till problem – om inte förr så den 1 juli 2015 när reformen träder i kraft fullt ut.

Tor Andersson förklarar att man inte kan jämföra med Skolverkets tidigare nationella statistik då det gäller antalet utbildade förskollärare och automatiskt tro att lika många får legitimation.

– I den har man klumpat ihop alla med pedagogisk högskoleutbildning som arbetar i förskola i en grupp. Det har alltså räckt med högskolekurser, man har inte behövt en förskollärarexamen, säger han.

I Linköping gjordes därför en kartläggning där all personal i förskola och förskoleklass tillfrågades om behörighet och utbildning.

– Före den hade vi uppfattningen att 52 procent var behöriga förskollärare eftersom de hade pedagogisk högskoleutbildning enligt Skolverkets gamla kriterier. Men det visade sig att de var färre. Som det ser ut just nu har vi 45 procent som är behöriga till legitimation. De som inte är behöriga har ofta någon annan form av lärarexamen som är riktad mot skolans yngre år, säger Tor Andersson.

Han berättar ocksåatt de i Linköping har upprättat en databas för att hålla koll på antalet legitimerade förskollärare.

– Vi behöver ju veta att det finns någon på alla förskolor och avdelningar och fundera över åtgärder om vi inte har det. Så fort någon får sin legitimation skickar de in den till oss, till databasen. Det gör att vi ganska snabbt kan se till exempel kommande pensionsavgångar och planera efter det, säger Tor Andersson.

Han påpekar också att man inte heller kan räkna med att alla de som har fått sin legitimation verkligen är verksamma i förskolan:

– Det finns en del pensionärer som ansöker – eller lärarutbildade personer som nu är verksamma inom något annat område. Själv är jag ett exempel, jag har ansökt och fått min lärarlegitimation. Jag finns alltså med i statistiken trots att jag inte arbetar som lärare längre.

Kommunerna måstesjälva undersöka hur de ligger till med legitimerade lärare. De kan inte på egen hand gå in i Skolverkets databas och se vilka – eller ens hur många – som har fått legitimation.

Niclas Westin bekräftar att Skolverkets register är sekretessreglerat. Men samtidigt är det en allmän handling enligt offentlighetsprincipen och information kan lämnas ut vid begäran. Rektorer eller förskolechefer har rätt att få uppgifter på om en viss person verkligen är legitimerad vid förfrågan i samband med tjänstetillsättning. Om till exempel tre förskollärare konkurrerar om en tjänst och ska kallas till intervju kan förskolechefen höra av sig till Skolverket och se om personerna är legitimerade genom att lämna deras personnummer.

Legitimationen kommerelektroniskt, som pdf-fil, till en angiven e-postadress. När man sedan söker en tjänst visar man upp en pappersutskrift för arbetsgivaren.

– Det är förstås viktigt att det går att verifiera att det inte är en förfalskning och därför kan arbetsgivaren höra av sig till Skolverket, säger Niclas Westin.

Han menar att man kallt måste räkna med att det kan förekomma falska legitimationer.

– Att fiffel förekommer med till exempel examensbevis är inget nytt och det har man sett i andra sammanhang, säger han.

Generellt i riket är det en stor brist på förskollärare även om det ser olika ut i olika kommuner. Men även där det finns gott om förskollärare, till exempel på utbildningsorter, kan efterfrågan vara stor eftersom man där ofta bestämmer sig för att endast ha förskollärare på förskolorna.

– Legitimerade förskollärare kommer med säkerhet bli attraktiva. Konkurrensen blir förstärkt genom legitimationen, det kan man räkna med, säger Niclas Westin.

Även Tor Andersson ser att legitimationen kommer att få betydelse framöver för den enskilda förskolläraren.

– Legitimationen blir ett kvitto på kompetens. Och på orter där det är stora svårigheter att rekrytera kommer det säkert att märkas på både lön och annat, säger han.