Lärare i fristående skolor har lägre löner än lärare i kommunala skolor, enligt en undersökning från Lärarförbundet.
Lärarförbundet har jämfört lärarlönerna på kommunala skolor med lönerna på skolorna inom Almega Tjänsteföretagen, den ledande arbetsgivarorganisationen för friskolor (se faktaruta).
En gymnasielärare tjänar i snitt 1.700 kronor mer i den kommunala skolan än i den fristående skolan. För grundskollärarna är skillnaden nästan 500 kronor.
För förskollärare och fritidspedagoger är skillnaden mellan sektorerna liten. De privatanställda har knappt 100 kronor högre lön än kommunalt anställda.
Friskolorna har lägre lärartäthetän de kommunala skolorna. Det borde ge utrymme till högre löner, anser Lärarförbundet.
Ett hypotetiskt exempel: Om en lärare i den kommunala gymnasieskolan har 27.000 kronor i månadslön så skulle en lärare på en friskola ha 33.700 kronor — om skolan använder lika stor andel av skolpengen till lärarlöner som den kommunala, enligt rapporten.
— De fristående skolorna borde ha råd att betala minst lika mycket löner som de kommunala skolorna. Skillnaden är slående och utan rimlig förklaring, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Lärarna på friskolorär i regel yngre och arbetar oftare i storstad än kommunalt anställda lärare. I undersökningen är lönerna därför justerade utifrån lärarnas ålder och kommuntyp genom så kallad standardvägning.
Det är en statistisk metod som visar hur löneskillnaderna skulle se ut om alla lärare var lika gamla och arbetade på liknande orter.
— Med standardvägningen undviker man att undersökningen blir en jämförelse mellan lärares löner beroende på ålder och bostadsort, säger Fredrik Mandelin, ombudsman på Lärarförbundet.
Stefan Koskinen, förbundsdirektör vid Almega Tjänsteföretagen, anser att standardvägningen gör det svårt att bedöma undersökningens resultat.
— Den ger i alla fall inte någon bild av löneläget som jag känner igen, säger han.
Stefan Koskinens bild är att det är mer varierande än vad undersökningen visar. Han hänvisar till SCB:s statistik som säger att unga lärare i fristående grundskolor tjänar mer än deras unga kommunala kolleger, medan förhållandet är det motsatta bland äldre lärare. Enligt honom är lönespridningen större i friskolorna.
— Våra medlemsföretag jobbar mycket aktivt med att rekrytera välutbildade unga lärare. Det går inte att erbjuda dåliga villkor om man vill vara framgångsrik i det arbetet, säger Stefan Koskinen.
Nu är avtalsrörelsen för flera av de privatanställda lärarnas arbetsgivarorganisationer i startgroparna. Det gällande avtalet med Almega Tjänsteföretagen — det så kallade friskoleavtalet — är på 18 månader och löper ut den 31 augusti i år.
Det ska också förhandlas om nya avtal med Almega Tjänsteförbunden, IDEA högskolor, Lernia, Svenska kyrkan och staten.