Det nya betygssystemet ställer högre krav på elevernas kunskaper — och på lärarnas bedömning. Möjligheten att kompensera mellan betygsstegen tas bort.
I höst införs det nya sexskaliga betygssystemet där A står för bästa betyg och F för underkänt. Systemet innebär hårdare krav på eleverna.
I dag kan man kompensera brister på en lägre betygsnivå med styrkor på en högre, och därmed klara kraven för ett visst betyg. Den möjligheten försvinner i det nya systemet.
Formellt har denna möjlighet hittills bara funnits för betygen VG och MVG. Men i praktiken har många lärare i sin bedömning tillämpat detta också för betyget G.
— De nya reglerna innebär att kunskapskraven i sin helhet ska vara uppfyllda för att ett betyg ska ges, säger Niclas Westin, projektledare för kursplanearbetet på Skolverket.
Det för med sig att en elev som missar ett av kunskapskraven för betygssteget E, men når ett eller flera för högre betygssteg, måste underkännas.
— Därför har vi undvikit att ha många detaljerade kunskapskrav där det skulle räcka att missa en liten del för att bli underkänd. I stället har vi utformat färre och generellare kunskapskrav. Det minskar risken för underkännanden på grund av detaljer, säger Niclas Westin.
Han säger att den tydliga regleringen kring kunskapskraven är en medveten inriktning från statens sida.
— Staten vill att lärarna ska fokusera mera på elevernas kunskapsutveckling än vad de gjort tidigare. »Snäll« betygsättning är egentligen att göra eleverna en otjänst.
Kommer fler elever att underkännas när reglerna blir så tydliga?
— Ja, om lärare i dag kompenserar en brist på G-nivå med en styrka på en högre betygsnivå så riskerar flera att bli underkända i det nya systemet. Men om man har följt reglerna så blir det ingen skillnad.
Tanken är att lärarna ska ha sådan koll på elevernas kunskapsutveckling att de i tid upptäcker när elever riskerar att bli underkända och då kan sätta in det stöd som behövs.
— Räcker inte det måste lärarna informera rektor som då ska göra en utredning och eventuellt utforma ett åtgärdsprogram, säger Niclas Westin.
Finns det risk att lärare kommer att fortsätta kringgå regler som man tycker är för stelbenta?
— Ja det finns alltid en sådan risk. Lärare kan till exempel bortse från det man ser som små brister för att inte elever ska bli obehöriga till gymnasiet. Det viktiga är att man som lärare i tid upptäcker bristerna så att man hinner göra något åt dem.