I Stockholms län går höjda lärarlöner på gymnasiet ut över skolorna. Orsaken är att uppräkningen av elevpengen inte kompenserar för löneökningar.
— Vi får ökad undervisningstid och större elevgrupper. Detta hade vi inte en tanke på när avtalet blev klart i höstas, säger David Berner, lärare i svenska och spanska och arbetsplatsombud för Lärarförbundet på Värmdö gymnasium.
2010 kom samtliga kommuner i Stockholms län utom Sigtuna överens om att införa en gemensam elevpeng för gymnasieskolorna. Även Håbo i Uppsala län ingår i överenskommelsen. Detta är en av hörnstenarna i den nya gemensamma gymnasieregionen där eleverna kan söka vilken gymnasieskola de vill oavsett hemkommun.
Elevpengens utveckling— alltså skolornas intäkter per elev — följer en variant av konsumentprisindex (KPIX) och tar inte hänsyn till löneökningar. 2012 höjdes elevpengen med 1,5 procent, långt under lärarnas löneökningar som 2012 blev lägst 4,2 procent. Lärarlönerna för 2013 är inte klara men de lär öka med mer än elevpengens 1,1 procent för detta år.
Lönerna står för ungefär hälften av skolornas budget. Värmdö gymnasium tappar cirka 1,5 miljoner kronor i utebliven kompensation för läraravtalet. Därför höjs gruppstorlekarna från 30 till 32 elever och lärarna får ytterligare en undervisningstimme i veckan.
— Jag tror inte att eleverna till en början kommer att märka så mycket, men det blir jobbigt för oss lärare och till slut orkar man inte, säger David Berner.
— Det är mycket tal om att höja läraryrkets status men detta går i helt motsatt riktning. Det är helt absurt, tycker Kristina Burman, lärare i svenska och engelska och lokalombud för Lärarnas Riksförbund.
Stockholm och Huddinge har skjutit till extrapengar utöver den gemensamma elevpengen.
Övriga kommuner som svarat på en enkät från Lärarnas tidning har inte lagt till något extra.
Några kommuner flaggar för nedskärningar till hösten helt eller delvis på grund av den låga uppräkningen, bland annat Vallentuna och Salem.
Ett par kommuner vänder på steken — bland annat Nykvarn som saknar egen gymnasieskola — och svarar att en högre uppräkning skulle drabba annan verksamhet i kommunen.
Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) följer utvecklingen och utreder en höjning av elevpengen från den 1 juli 2013 och ett byte av index för uppräkning från 2014. Men detta lär inte leda till att lönehöjningar får fullt genomslag i elevpengen.
— Det går inte att bedriva en verksamhet som ständigt får full kompensation för kostnaderna. Det måste alltid finnas en effektivisering, särskilt på en marknad där det finns vinstdrivande företag, säger Arion Chryssafis (M), kommunalråd i Solna och ordförande i KSL:s utbildningsberedning.
Det innebär att pengarna till en reallöneökning till stor del måste tas ur den egna verksamheten. Men det behöver inte leda till försämringar, enligt Arion Chryssafis.
— Gymnasieskolorna kan bli bättre på att anpassa sig efter det kraftigt minskande antalet elever. Men vi måste följa frågan noga för att säkerställa att eleverna får den utbildning de har rätt till, säger han.