Studenter väljer bort högstadiet

Det är få studenter som vill bli estetlärare i grundskolan, visar Uttrycks egen undersökning. Värst är det för musikämnet. I höstas började bara fem studenter att läsa till musiklärare mot högstadiet.

Den nya ämneslärarutbildningen är inne på sitt andra år. Det blev som många befarade: alltför få studenter väljer att läsa till högstadielärare. De flesta studenter vill alltså bli gymnasielärare, trots att de estetiska ämnen skurits med kraftigt på gymnasiet. Uttryck har kontaktat landets lärosäten för att få hela bilden, se grafiken här intill. Just nu är det till exempel bara 20 personer i hela landet som läser till musiklärare mot högstadiet. I höstas var det drygt 60 studenter i hela landet som började läsa ämnena bild, musik eller slöjd med inriktning 7–9-lärare. Några lärosäten väljer att helt ställa in 7–9-utbildningen nästa läsår på grund av få sökande.

Det är ett stort problem att få söker 7–9, inte bara för de estetiska ämnena utan för hela lärarutbildningen, betonar Leif Gifvars, enhetsledare för musik, teater och bild på musikhögskolan i Örebro. Han tycker att det är konstigt att det inte har uppmärksammats mer. I Örebro ställer man nästa år in musiklärarutbildningen för år 7­–9.

– Jag kan inte se att vi kommer att ge utbildningen inom överskådlig tid. Det måste till en förändring av lärarprogrammet om fler ska välja den inriktningen, säger han.

Även i Umeå väljer ämneslärarstudenterna inriktningen mot gymnasiet i stället för 7–9, enligt Anna Lindqvist, prefekt vid Umeå universitet. I höstas började bara sex studenter på 7–9, varav en med inriktning musik och ingen med bildinriktning. Söktrycket är lågt på samtliga campusutbildningar i Umeå – bild, musik, textil- samt trä- och metallslöjd. Men det behöver inte betyda att ingen vill bli estetlärare – det finns andra vägar att gå.

– Behörighetsgivande distanskurser och fristående kurser går däremot väldigt bra, framför allt inom textilslöjd, säger hon.

Även vid Linnéuniversitetet ställer man nästa år in utbildningen mot 7–9. Anledningen är att för få har sökt inriktningen 7–9 totalt. Här gäller det dock inte estetämnena. Enligt Margareta Wallin Wictorin, studierektor för Bild, ville samtliga estetstudenter i höstas läsa inriktningen mot år 7–9. De såg vinsterna.

– Fördelen med 7–9-utbildningen för de estetiska ämnena ju är att den ger behörighet ända ner till årskurs 1. Men bildlärarutbildningen ska samordnas med övrig lärarutbildning.

Den främsta orsaken att så få väljer 7–9-inriktningen är att man i den nya utbildningen oftast måste läsa tre ämnen, menar de lärarutbildare vi talat med. Studenterna tycker att 45 högskolepoäng ger för grunda kunskaper i ett ämne och de vill också fördjupa sig mer i sitt förstaämne.

Det är fler studenter som väljer att läsa till ämneslärare på gymnasiet. Utbildningsledare Tommy Lindskog tror att en del studenter kanske har taktikvalt. Visserligen är det en termins längre studier, men de behöver då bara läsa två ämnen och får dessutom behörighet  att arbeta i år 7–9.

– Men många av dem hamnar nog i grundskolan, och då är de ju inte utbildade för att undervisa lägre åldrar. Och om man vill jobba på gymnasiet och tvingas arbeta i grundskolan – hur bra lärare är man då?

På musikhögskolan i Malmö går två av de fem studenter som började inriktningen 7–9 i höstas. De tre övriga går i Umeå och på Linnéuniversitetet. Nästa läsår blir det förmodligen bara  Malmö, kanske tillsammans med Umeå, som kommer att erbjuda utbildning till ämneslärare i musik mot år 7–9, befarar utbildningsledare Tommy Lindskog.

Inte heller de som läser till grundlärare mot fritidshem eller grundskolans första sex år, och har valt musik eller något annat estetiskt ämne, är tillräckligt många för att täcka behovet, anser Tommy Lindskog.

Ett sätt att enkelt lösa problemet kan vara att låta studenterna slippa läsa tre ämnen och i stället låta dem få läsa två ämnen om 90 hp vardera, anser både Tommy Lindskog och Leif Gifvars i Örebro.

På utbildningsdepartementet är man medveten om problemet med få sökande till 7–9-inriktningen, enligt Therese Wallqvist, som är sakkunnig.

– Därför har vi startat en lärarkampanj som Skolverket håller i för att rekrytera fler lärare. Det gäller inte bara estetlärare, men självklart vill vi ha behöriga lärare i alla ämnen.

Ett av problemen verkar vara att man nu måste läsa tre ämnen, vilket ger väldigt grunda kunskaper. Kan du förstå det?

– Jag är medveten om bilden, samtidigt om man ska kunna arbeta i svensk skola så är det svårt att få tjänst med bara två ämnen. Man behöver en bredare utbildning än bara 1–2 ämnen.

Kommer ni att ändra på det?

– Vi tittar självklart hela tiden på hur utbildningen utvecklas. Men vi har inga omedelbara planer på att ändra den nya utbildningen.

Hur ska ni få utbildade estetlärare till grundskolans högstadium?

– Det finns inget jag på stående fot kan utlova. Vi tittar på statistiken. Vi jobbar på och har förlängt kampanjen.

Även om det kan bli svårt för de blivande gymnasielärarna att få jobb på gymnasiet, så kommer de förmodligen att kunna hanka sig fram – många av dem vill nog dessutom gärna jobba deltid som musiker, tror Tommy Lindskog, Malmö. Men att de får jobb är bara en sida av myntet, påpekar han.

– Den andra sidan är vad som händer med musiken i grundskolan. Kursplanen har höga mål och ambitioner – men vem ska ta eleverna dit?