Nya råd Det behöver bli tydligare i vilka situationer ett åtgärdsprogram ska göras, påpekar Lärarförbundet till Skolverket, som skriver nya allmänna råd för åtgärdsprogram.
Lärarförbundet tycker inte att Skolverkets förslag är tydligt nog gällande frågan om när ett åtgärdsprogram ska upprättas.
– Det måste vara glasklart om ett åtgärdsprogram ska skrivas enbart om eleven riskerar att inte nå kunskapskraven, eller när och om det också ska göras om eleven har andra svårigheter, säger Lars Svensson, ombudsman på Lärarförbundet.
Enligt Skolverkets förslag ska åtgärdsprogram göras när ”and-ra svårigheter” kan knytas till att eleven längre fram befarar att inte uppnå kunskapskraven.
Eftersom det numera är möjligt att överklaga åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd, är arbetet med dessa ett slags myndighetsutövning och då är det mycket viktigt att alla skolor tolkar råden på samma sätt, påpekar Lars Svensson.
Huvudmännen behöver ges ett tydligare ansvar, påtalar Lärarförbundet vidare i sitt remissvar.
– Det kan inte vara så att rektorn ska behöva trolla med knäna för att få fram resurser. Ibland är behoven så stora att huvudmannen måste tillföra resurser och detta borde skrivas in tydligare i råden, säger Lars Svensson.
Lärarförbundet tycker att det är bra att Skolverket har lagt in mallar för åtgärdsprogram och pedagogiska utredningar i de allmänna råden.
– Det är också bra att man förtydligar att det inte krävs någon diagnos för att en elev ska få särskilt stöd, säger Lars Svensson.
Eva Blomdahl är projektledare på Skolverket för arbetet med de allmänna råden för åtgärdsprogram. Hon vill inte bemöta Lärarförbundets kritik, men framhåller att Skolverket särskilt uppmanade remissinstanserna att ta ställning i knäckfrågan om huruvida åtgärdsprogram ska upprättas enbart när problemen går att knyta till kunskapskraven, eller om det också ska göras vid svårigheter som inte är relaterade till dessa krav. Skolverket har alltså ännu inte beslutat i frågan.
De nya råden förväntas vara klara i mars eller april.