Lärare behöver tid, fortbildning och en stöttande skolledning för att digitala verktyg ska bli de kraftfulla hjälpmedel de skulle kunna vara. Det säger Per Jönsson, professor i tillämpad matematik.
Matematik och IKT hör ihop. Det finns flera anledningar att utnyttja den potential som digitala verktyg har, anser Per Jönsson som är professor i tillämpad matematik vid Malmö högskola.
– Matematik har stor betydelse i samhället och är ett verktyg för problemlösning inom ett brett område som spänner från vardagsekonomi till industritillämpningar. I dessa sammanhang används ofta datorer och digitala verktyg.
Digitala verktyg kan också underlätta elevers lärande i matematik. Teknikutvecklingen går fort, det är inte lätt för skolan att hänga med. För några år sedan gick det bara att ringa med mobiler, nu kan vem som helst filma och koppla upp sig. Det får konsekvenser för undervisningen, konstaterar Per Jönsson.
– Förut var jag tvungen att läsa manualen för att lära mig min mobil. Nu kan jag titta på en film som någon pratar till. Det går att utnyttja i en mängd lärandesituationer.
För matematik finns till exempel Wolfram Alpha, en gratistjänst på nätet, där man kan skriva in vilken matematikuppgift som helst. Verktyget gör beräkningen samt visar alla steg och lagar som använts.
– Uppgifter som vi av tradition har gett eleverna kan de när som helst slå in på mobilen. Det kan kanske frigöra lite tid till diskussioner. Vi skulle kunna ägna mer kraft åt det än åt drill!
Per Jönsson var ansvarig för projektet Matematik för den digitala generationen som avslutades förra året. Syftet var bland annat att stödja lärare att göra systematiska undervisningsexperiment för att förbättra elevernas lärande i matematik.
– Det är viktigt att titta på vilka förutsättningar som behövs för att lärare ska kunna utveckla sin kompetens och vidga sin didaktiska repertoar med digitala verktyg.
Skolinspektionens granskning av hur IT används i undervisningen visar bland annat att inköpen av utrustning sällan följts av satsningar på att utveckla användningen av den (läs mer på sidan 26).
– Skolinspektionens rapport är en vidräkning med kommunernas sätt att hantera satsningarna. Tekniken finns, men är många gånger inte funktionell för det matematiklärare vill göra. Det finns en bristande beställarkompetens, påpekar Per Jönsson.
En del skolor har plattformar där lärare inte får installera egna program. Det drabbar särskilt matematik och fysik, anser han.
– De praktiska problemen kan ta sig nästan farsartade uttryck.
Erfarenheterna från projektet visar att det tar tid för lärare att lära sig tekniken så att de kan hantera den, även om det strular. Ämnesinriktad fortbildning är viktigt.
– Det går inte att säga att ”Nu har lärare och elever fått datorer. Gå till klassrummet och gör något bra!" Förutom tid och kunskap behövs en konkretisering av kurs- och ämnesplaner. Skolverket skulle kunna ge exempel på hur digitala verktyg kan användas, tycker Per Jönsson.
– Det finns skrifter om hur man kan göra aktiviteter och bedöma laborativt arbete. Samma stöd behövs i IKT.
I projektet undersökte forskarna vad som händer med elevernas lärande, motivation och kommunikation när de arbetar med digitala verktyg och matematik. Tydligast var skillnaden med de yngre eleverna. Det beror delvis på att det är lättast att förändra undervisningen i de lägre årskurserna.
De digitala verktygen gav eleverna möjlighet att uttrycka sina matematikkunskaper och att se att de förstod. Lärarna fick information och kunde hjälpa dem vidare.
– Eleverna slutade vara passiva mottagare. Det är viktigt att komma åt tidiga missförstånd, betonar Per Jönsson.
– Tyvärr har många elever lärt sig olika mönster. Det blir ett hinder senare. Man kan lära sig till en viss gräns, sedan går det inte längre.
Filminspelningar där elever berättar hur de tänker är användbara. De ger lärare möjlighet att se om eleverna förstått matematikinnehållet.
– Har man elevens tankar kan läraren ge konkret feedback.
På gymnasiet är handlingsutrymmet mindre, eftersom undervisningen är mer styrd av nationella prov. Studenterna var inte odelat positiva. Många sa att de hellre ville arbeta traditionellt, berättar Per Jönsson.
Men elever som var blyga eller som inte tidigare fått möjlighet att uttrycka sig, tyckte att arbetssättet var bra.
På ett av gymnasierna tyckte en del elever att det var mer motiverande att jobba med uppgifter på webbresursen Khan Academy än i läroboken.
– När eleverna fick möjlighet att arbeta med annat än boken blev de positivt motiverade, säger han.
Hittills har det inte varit tillåtet att använda teknik på de nationella proven. Lärare och elever anpassar sig och tränar på det som kommer på provet. Det behövs en förändring av synen på teknik och nationella prov, anser Per Jönsson.
– Elever utrustas med datorer till stor kostnad, men på matten och fysiken använder de fortfarande miniräknare.
Hans tips till lärare som vill börja arbeta med digitala verktyg och matematik är att samla kollegor med samma intresse. Både för att få nya idéer och för att slippa göra allt själv.
Det går att göra mycket intressant med små medel. Lärare som saknar tillgång till digitala verktyg kan använda mobiltelefoner. Eleverna kan arbeta i grupp och filma.
– Det blir tillräckligt bra och kräver inte teknik som skolan står för.
Att titta på instruktionsfilmer på nätet är effektivt. Per Jönsson nämner de filmade genomgångar som fysik- och matematiklärare Daniel Barker gör när han ”flippar klassrummet”. Genom att eleverna ser dem innan lektionen får de mer tid till klassrumsdiskussioner.
– Eleverna har möjlighet att titta många gånger tills de förstår.