Tolv år har gått men inget har hänt. Andelen förskollärare i förskolorna är på exakt samma nivå som 1999.
1999 hade 53,6 procent av de anställda som arbetar med barn på förskolorna pedagogisk högskoleutbildning. 2011 var siffran, enligt Skolverkets senast tillgängliga statistik, på exakt samma nivå.
Detta samtidigt som förskolans pedagogiska uppdrag och betydelse för barnens kunskapsutveckling har lyfts fram kraftigt, bland annat i den nya skollagen och den reviderade läroplanen för förskolan.
— Det är mycket anmärkningsvärt, säger Marie Gummesson, ordförande i Lärarförbundets skolformsnämnd för förskolan.
— Det borde finnas betydligt fler förskollärare på förskolorna för att de ska kunna leva upp till sitt pedagogiska uppdrag.
Hon ser lönen som en avgörande orsak till att inte fler vill bli förskollärare.
— Det spelar ingen roll om statsmakterna ökar antalet utbildningsplatser om de unga inte väljer att söka sig till yrket.
Maria Stockhaus (M), ordförande i beredningen för utbildningsfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting, tycker inte att det är anmärkningsvärt att andelen förskollärare i förskolan ligger kvar på samma siffra som för tolv år sedan.
— Att hälften av de anställda är förskollärare är ingen alarmerande siffra. Barnskötare är också en viktig yrkesgrupp i förskolan, säger hon.
Det råder brist på förskollärare i många delar av landet, inte minst i Stockholmsområdet. Därför har regeringen nyligen gett högskolorna i regionen i uppdrag att öka antalet platser på förskollärarutbildningarna med 2 000.
Maria Stockhaus tror att det har utbildats för få förskollärare.
Vad betyder lönen för svårigheten att rekrytera förskollärare?
— I Stockholm, där den största bristen finns, betalar kommunerna redan förskollärarna bra. Det finns helt enkelt inga förskollärare att få tag på här.
Det är dramatiska skillnader mellan olika kommuner när det gäller andelen förskollärare på förskolorna.
I Haparanda har 89 procent av de anställda på förskolorna pedagogisk högskoleutbildning, jämfört med rikssnittet på drygt 53 procent. I Ragunda har bara 26 procent av de anställda pedagogisk högskoleutbildning.
Tomas Blom, barn- och utbildningschef i Ragunda, säger att Ragunda är en jämtländsk utflyttningskommun »mitt i ingenting«. För några år sedan erbjöd kommunen barnskötarna att vidareutbilda sig till förskollärare.
— Men nästan ingen nappade. Det finns ingen studietradition här. Annonserar vi efter förskollärare får vi inga sökande, suckar Tomas Blom.