Avslut som leder framåt

– Det handlar om att få en bild av hur de som ska sluta har upplevt sitt arbete, mig och min skola. Under pågående anställning är det svårare att bortse från att man är arbetstagare och chef. Många pratar mer öppet när de ska sluta, säger Ulf Carlsson.

Avslutningssamtalen ger honom insikter om hur skolan och organisationen fungerar i praktiken, saker som han missar i vardagen och konflikter som aldrig kommit upp till ytan, men som kan ha betydelse för hur hans medarbetare trivs.

Inom Göteborgs stad finns en utvecklad rutin att stadens chefer ska hålla avslutningssamtal. Även här är syftet att ta vara på erfarenheter för att hitta förbättringar. Carina Wikström, som är förskolechef, tycker att samtalet är viktigt för både henne och för den som ska sluta.

– Det är viktigt för mig att få veta varför de slutar och få en utvärdering av hur det har varit. Det är också viktigt för personalen med ett bra avslut, säger hon.

Eva Bromée leder sedan ett par år tillbaka jb-gymnasiet i Östersund. Även hon bjuder alltid in de medarbetare som slutar till ett avslutande samtal.

– Personalen är expert på verksamheten och genom avslutningssamtalet kan jag ta tillvara den kunskap och erfarenhet som finns.

Ulf Carlsson, Eva Bromée och Carina Wikström har alla liknande upplägg på sina avslutningssamtal. Vad som fungerat bra respektive dåligt i organisationen, varför personen slutar och eventuellt vad som kunde ha fått medarbetaren att stanna kvar är frågor de brukar ställa. Liksom frågan om hur de själva fungerar som chefer.

– Det är ofta lättare för dem att säga bra saker jag ska fortsätta med, men jag har också fått veta att jag till exempel har ett starkt kroppsspråk som kan tysta folk. Det tar jag till mig och tänker på när jag möter medarbetare, säger Eva Bromée.

Ibland slutar medarbetare för att de inte trivs. Orsakerna kan vara många. Organisationen, bristande resurser, jobbets innehåll eller konflikter och missnöje med kollegor och chef är några anledningar.

Ulf Carlssons ambitionär att både han och medarbetaren ska lämna det avslutande mötet med en positiv känsla. När någon slutar på grund av missnöje, är det svårare att få till den känslan.

– Man kan inte ändra det som varit, men det är min skyldighet som chef att lyssna och försöka förstå, det kan man lära sig av för framtiden.

Förutom att samtalet ger chefen återkoppling på både organisation och ledarskap, bör det också ge medarbetaren något tillbaka. Carina Wikströms erfarenhet är att alla människor vill och behöver bli sedda.

– Det är viktigt att göra ett bra avslut för att sedan kunna gå vidare. Det betyder något för medarbetaren att bli lyssnad på, att känna att synpunkterna är viktiga för det fortsatta arbetet, säger hon.

Eva Bromée försöker alltid ge feedback och säga något positivt om den betydelse just den person som slutar har haft för skolan, kollegorna eller eleverna.

– Det kan vara en lärare som går i pension och som har varit trött på sitt jobb i flera år. Då får man framhålla att den läraren ändå gjort en viktig insats i skolan och betytt mycket för många elever.

Hur man behandlar den som slutar kan också påverka arbetsplatsens rykte inför framtida rekryteringar. Många företag arbetar med så kallad employer branding, marknadsföring av arbetsgivaren, men det är fortfarande ganska nytt för skolor och förskolor.

Gnarps skola och de andra kommunala skolorna i Nordanstigs kommun har tidigare inte haft någon konkurrens. Nu finns flera friskolor i grannstäderna – skolor som drar både lärare och elever.

– Vi måste bli bättre på att marknadsföra skolan och presentera vad som skiljer en bra skola från en dålig. Därför är det centralt för mig som chef att den som slutar har en positiv bild av vår skola och kommun, säger Ulf Carlsson.

– Det handlar också om en slags professionalism. Lärarna har utvecklingssamtal och avslutande samtal med eleverna. Jag ser det som parallella processer att vi har medarbetarsamtal och avslutningssamtal med personalen, säger Eva Bromée.