Handledning får Kronan att lyfta

Vi slår oss ned bredvid en elev som köpt en smoothie till frukost i kaféet och Eva Dahl säger att hon tackade ja direkt när Skolverket ringde och frågade om de ville delta i satsningen ”Handledning för lärande”.

– Vi ser det som en möjlighet. Det stärker vårt pågående utvecklingsarbete på skolan.

Eva Dahl ursäktar sig och går iväg för att prata med några andra elever. Det är ett centralt möte med alla elevråd i kommunen senare i dag och Eva Dahl stöttar och ger råd till de elever som ska åka dit. Först när vi har gått upp till hennes arbetsrum och stängt dörren om oss finns det tid och ro att utveckla resonemanget.

– Dels får vi otroligt mycket resurser till kompetensutveckling. Där ingår handledning. Men också annan kompetensutveckling. Dels får jag chansen att nätverka med rektorer på skolor som brottas med samma svårigheter som vår.

Kronan har en hög andel elever med annat modersmål än svenska samt relativt många nyanlända elever. Det har man gemensamt med övriga skolor som valts ut för att ingå i ”Handledning för lärande”. Man har också gemensamt att meritvärdet ligger under riksgenomsnittet och att skolan ligger i det regeringen kallar ”utanförskapsområden”. Syftet är att förbättra undervisningens kvalitet på skolorna och därmed nå bättre kunskapsresultat.

När satsningen presenterades var det många som associerade till tv-serien Klass 9a som gick på svt för några år sedan. Kritiker tyckte det verkade som att regeringen trodde att Sveriges sämsta skolor skulle bli bättre om ”superpedagoger” tog över klassrummen och styrde upp undervisningen.

Skolverket har tolkat regeringsuppdragets skrivelse om ”handledning i undervisningssituationer” bredare än så. De har konsulterat forskning och satt ihop ett paket av insatser till de utvalda skolorna. Paketet ska dessutom anpassas till skolornas behov. För Kronan inleddes samarbetet i våras med att Skolverket kom på ett två dagar långt besök där de intervjuade personalen och skaffade sig en lägesbild av skolan. Därefter lades en plan upp.

De mesta resurserna läggs på grupphandledning av all pedagogisk personal. Utöver det får Kronan en förstärkning av skolans pågående kompetensutveckling kring formativ bedömning. De kommer också att få kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i samarbete med Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Dessutom kommer det att ingå extra stöd till studiehandledning för elever med annat modersmål än svenska och eventuellt också stöd för att utforma mer läxhjälp eller utökad undervisningstid.

– Vi behöver en bred repertoar av insatser för att kunna möta alla elevers olika behov. Men det handlar också om hur vi arbetar, kvaliteten i vår undervisning. Där behöver vi utveckla oss ännu mer för att kunna möta varje elev utifrån hans eller hennes förutsättningar. Det är där handledningen kommer in.

Det grupprum på Kronan som är scenen för skolans arbete med handledningen är så långt från Klass 9a det går att komma. Ett tiotal lärare sitter runt ett bord och diskuterar lågmält. Det är som att kliva in i ett förtroendefullt samtal där man är rädd att förstöra stämningen.

Dagens frågeställning på det en och en halv timme långa handledningstillfället är ”Hur kan jag stärka min roll som lärare?”. Varje lärare får ta med sig en frågeställning till mötet, en av dessa väljs sedan ut och blir dagens ämne. Resten av mötet ägnas åt ett strukturerat samtal kring frågeställningen. Först ställs klargörande och utmanande frågor till läraren vars frågeställning valts. I slutet sker en summering och då finns det möjlighet att ge råd till läraren.

– Det som är bra är att vi får tid att reflektera. Jag ser det här som en stöttning. Handledaren pekar inte med hela handen och säger hur det ska vara. Det är vi tillsammans som ska komma fram till ett bättre lärande. Det blir ett helt annat fokus än när vi diskuterar med varandra i korridoren eller i lärarrummet. Då är det lätt att samtalet flyter iväg, säger Janett Larsson, lärare i svenska och svenska som andraspråk.

Handledaren Pia Åman tycker att mediebilden har blivit snedvriden. Hon ser sig inte som någon ”superpedagog”. Hon vill inte ens kommentera det begreppet och inte heller berätta vad hon tycker utmärker en bra lärare eller vilka pedagogiska metoder hon tycker ger resultat. Det är inte hennes roll att tala om vad som är rätt eller fel, säger hon.

– Om jag skulle vara expert på något så är det att handleda i lärprocesser. Jag ska vara en motor som sätter igång samtalet och för lärandeprocessen framåt. Jag ska se till att vi håller oss till ämnet och till sist avslutar samtalet. Det är ett samtal som ska mynna ut i ett eget lärande.

Pia Åman är utbildad grundskollärare. Hon jobbade som lärare i tolv år och var utvecklingsledare inom Jönköpings kommun. Nu jobbar hon som universitetsadjunkt, har en fil mag i lärande och har gått handledningskurs på avancerad nivå på Högskolan i Jönköping. Hon har också arbetat med grupphandledning vid den så kallade Modellskolan i Gränna.

– Jag märker att det finns ett stort behov bland lärare att prata om och utveckla sin undervisning. Inom arbetslag blir det mycket att lärarna ger varandra snabba råd. Här finns tid för samtal och reflektion. En annan fördel är att satsningen sträcker sig över lång tid. Det gör att man kan ta vara på lärarnas egna kunskaper och samtidigt utmana dem i syfte att förbättra undervisningens kvalitet.

Pia Åman poängterar också att det blir allra bäst när handledningen kombineras med kompetensutveckling i form av kunskapstillförsel, teorier och aktuell forskning.

På kronan har grupphandledningen pågått under höstterminen och den ska fortsätta ytterligare två år. Till våren kommer även några lärare att börja arbeta med lesson study. Det innebär att de tillsammans kommer att utveckla undervisningsmetoder genom att observera varandra i klassrummet, diskutera och testa förfinade metoder på nästa klass.

Det finns dock inga planer på att börja med individuell handledning. Hittills är det bara en av de tio skolorna som inlett ett arbete med det.

– Vi har tagit ett beslut tillsammans med alla rektorer och huvudmän att alla skolor ska börja med grupphandledning för alla lärare. Det var ett bra sätt att få igång satsningen på. Den individuella handledningen låter vi i alla fall till en början vara frivillig. Det finns många frågor kring det. Jag tror tveksamheten beror på att det är nytt och jag tror också att tv-programmet Klass 9a haft en negativ påverkan. Det är en del lärare som har uttryckt just det, säger Anna Österlund, projektledare på Skolverket.

Anna Österlund ser det dock inte som ett misslyckande att många är skeptiska till individuell handledning.

– Det finns mycket forskning som visar på att kollegialt lärande och grupphandledning är framgångsrikt. På individuell handledning finns det inte lika mycket forskning. Det finns positiva exempel från Kanada. Men eftersom insatser som utvecklar undervisningspraktiken har god effekt är det mycket som talar för att även individuell handledning skulle kunna få det.

En utvärdering av projektet kommer att ske när insatsen är slutförd år 2014. Regeringen valde att satsa endast på tio skolor för att kunna få ett tydligt svar på om den här typen av insatser är framgångsrika. För i slutändan handlar det om att använda resurserna rätt. Utslaget på varje enskild skola ger den här satsningen sex miljoner i extra resurser över en treårsperiod. Jag frågar Eva Dahl vad hon skulle använt dem till om hon fick välja själv.

– Det är inte alltid det är resurser som krävs. Det handlar också mycket om förhållningssätt och undervisningspraktik. Därför är det oerhört viktigt med kompetensutveckling och handledning. Jag skulle nog satsa en del på det. Om jag skulle satsa på något direkt in i verksamheten skulle det vara studiehandledning för elever med annat modersmål.