I höstas (LT 18/12) konstaterade vi att många platser gapade tomma på Lärarlyftet 2. Men bristen på deltagare gällde inte fritidspedagogerna. Tvärtom. 573 fritidspedagoger sökte och 350, drygt hälften, kom in.
Vi har en regering som sätter lärandet i fokus — även på fritidshemmen. I framtiden kommer det inte att räcka med en fritidspedagogexamen utan fritidspedagoger blir tvungna att komplettera med kurser i praktisk-estetiska ämnen, om de vill bli legitimerade lärare i fritidshem.
En del fritidspedagoger ställer sig skeptiska till »skolifieringen« medan andra bejakar den. När förskolans läroplan kom och förskollärarna gick igenom en liknande process, från omsorg till fokus på lärande, tog många förskollärare det som en utmaning. Både deras status som lärare och deras höjda löner blev det verkliga lyftet för yrket.
Fritidspedagogen Cecilia Raldén säger i vårt reportage om Lärarlyftet (sid 21) att det finns en risk för att studenter på grundlärarutbildningen söker sig till skolan i stället för till fritidshemmen på grund av sämre villkor.
Det är viktigt att värna om kärnan i fritidspedagogiken för att göra yrket till ett attraktivt val. Framför allt måste förutsättningarna för att utveckla verksamheten förbättras. För det behövs det fler lärare och mindre barngrupper. Annars blir politikers tal om lärandet bara tomma ord.