Bön 30 gånger om dagen, koshermat och extremt strikta regler. Ska fyra judisk-ortodoxa flickor få undervisas hemma? Två instanser säger nej och en säger ja. Nu ska högsta rätten avgöra.
Flickorna är mellan 7 och 14 år och den judisk-ortodoxa Göteborgs-familjens strama rättesnören medger inte vanlig skolgång.
Stadsdelsnämnden i Majorna-Linné hade godkänt undervisningen i hemmet, men en skarpare lagskrivning gjorde att förvaltningen inte längre kunde acceptera den.
– Det finns inte ett enda judiskt ortodoxt barn i hela världen som går i en vanlig skola, säger flickornas pappa, Alexander Namdar.
Men även förvaltningsrätten gick emot familjens önskan."Alla ska kunna delta i undervisningen, oberoende av vilken religiös eller filosofisk uppfattning som finns", skrev rätten.
Familjen kom till Sverige 1991. Sedan 2007 bedriver de undervisning i hemmet med hjälp av onlineskolan Shluchim Online School.
I förarbetena till den ändrade skollagen betonas stor restriktivitet för när hemundervisning ska beviljas. Det ska exempelvis finnas "synnerliga skäl".
Bara tre konkreta exempel ges; om en elev flyttar hit från ett grannland men vill gå kvar i grannlandets skola under återstående tiden av terminen, om en elev skulle delta i filminspelning eller liknande eller om en elev ska göra en längre resa.
– Bedömningen av "synnerliga skäl" ska utgå från elevens intressen, inte från vårdnadshavarens, säger Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd på Skolverket.
Men böner, beteenden, klädsel, hår och mathållning sticker ut och kammarrätten gick i sin dom 16 oktober Göteborgs-familjens väg.
Undervisningen bedömdes fullgod och kravet på insyn ansågs tillgodosedd, och man hittade också de synnerliga skälen. "Det är ofrånkomligt att syskonen löper en påtaglig risk att utsättas för kränkande beteenden", skrev Kammarrätten.
– Det är duktigt av kammarrätten att kunna se in i framtiden, säger sektorchefen Anders Andersson i Majorna-Linné, med ett stråk av ironi.
– Men lite av poängen i svenska grundskolan är ju att man ska mötas och stötas och blötas.
På frågan om det inte vore bra för barnen att få träffa andra, som ser annorlunda ut och med annan religion, svarar Alexander Namdar:
– Vi träffar hela tiden människor som inte är som vi, vi känner inte att barnen missar något.
Vad gör ni om Högsta förvaltningsrätten säger nej?
– Då behöver vi ta barnen från Sverige.
Antalet barn i Sverige som får hemundervisning har ökat kraftig, från 92 år 2006 till 239 i fjol.
Högsta förvaltningsdomstolen väntas avgöra fallet i vår.
Göran Sjögren/TT