Proven väcker många frågor

”Hur kommer proven att fungera för oss som jobbar tematiskt?”

Marie-Helén Haglund är 4–6-lärare i Brotorpsskolan i Lindesberg. I vår får hon tre nationella prov att rätta och bedöma.

Vad tycker du om de nationella proven i SO?

– Det ska bli spännande att se om vi lägger fokus på rätt saker. Jag var på en föreläsning om nationella prov i geografi, där föreläsaren visade exempel på hur frågorna kan se ut. Vi har lagt fokus på Sverige och Europa och nästan helt släppt övriga världen eftersom det inte står så tydligt om den i det centrala innehållet. Nu kom det kartor på Sydamerika och Arktis. Vi måste arbeta mer med kartor som verktyg och studera olika typer av kartor.

Vilka svårigheter ser du?

– Det nationella provet kommer att vara i ett ämne. Har vi hunnit arbeta med det? Vi arbetar ofta tematiskt. Kanske hade vi just det arbetsområdet under vårterminen i femman.

– Det gäller att få in de förmågor som kursplanerna föreskriver, till exempel begreppsträning och framför allt analysförmåga med resonemang och värderingar.

Vad har du för tidigare erfarenheter av nationella prov?

– Jag har haft prov i matematik och svenska. I vår ska jag ha matematik, svenska och SO. Jag har lite tur eftersom en annan lärare har NO och engelska i klassen. Men det finns en till årskurs 6 i skolan där läraren har alla ämnen. Det blir ett prov i månaden under våren.

Hur tror du det är att ha alla prov?

– Det skulle kännas övermäktigt. Inte själva genomförandet, utan rättandet och bedömandet. Vi har varit inne på att vi ska sambedöma och hjälpas åt.

Hur gör ni på din skola för att hantera proven?

– Vi har lyft det och försöker komma fram till en lösning där proven blir hela skolans angelägenhet. Vi försöker tänka organisatoriskt. Till exempel kan de andra lärarna ha utomhusdag med avdelningens elever, medan jag kan sitta med en liten grupp i taget.

”Proven tar mycket tid, vad ska vi lärare prioritera bort?”

Anders Undvall, SO-lärare i år 6–9 på Fryxellska skolan i Västerås.

Vad tycker du om att det blir nationella prov i SO-ämnena?

– I grunden tycker jag att det är bra. Jag har alltid saknat ett instrument som gör bedömningen mer likvärdig i hela landet. Man har suttit mycket själv och försökt tolka betygskriterier och så vidare. Så det är bedömningsstödet som man får i och med proven som jag tycker är oerhört viktigt. Jag vet att det har varit värdefull hjälp i kärnämnena, så jag hoppas att det blir det i SO också.

Har du några farhågor?

– Att det innebär högre arbetsbelastning, förstås. Det tar en enorm tid med rättning och sambedömning och jag vet inte hur vi ska kompenseras för det eller vad som måste prioriteras bort.

– Sedan tycker jag att det känns lite jobbigt att vi får reda på vilket ämne klassen ska testas i en vecka innan provet ska genomföras. Det finns ingen chans att förbereda eleverna innan om det visar sig att det är ett ämne som vi kanske inte har hållit på med på ett tag. Men det kanske faller på plats när vi har gjort proven några gånger.

Har du förberett dig och dina elever på något särskilt sätt hittills?

– Nej, jag kan inte riktigt det. I år har jag nior och sjuor, så jag ska ha nationella prov med niorna – och de har ju mest haft den gamla läroplanen. Så det är lite av en brytpunkt här. Det är lite synd på ett sätt – men också ganska skönt.

– Om några år tror jag att vi tänker annorlunda kring nationella prov. Då har vi bättre koll på vilken typ av frågor det är och därmed hur vi ska arbeta med det centrala innehållet och förmågorna.

”Kan öppna svar bedömas objektivt och vem ska rätta?”

Karin Wakeham är ordförande i Geografi-lärarnas riksförening och lärarutbildare vid Linköpings universitet. Tidigare arbetade hon som geografi- och SO-lärare i åldrarna 9–11 år.

Vad tycker du om de nationella proven i geografi?

– I det stora hela är jag positiv. Införandet har synliggjort geografin som ämne och startat en diskussion om vad ämnet ska innehålla, vilket stärker dess identitet. Å andra sidan finns det en risk att det blir för mycket fokus på proven i undervisningen. Att man fokuserar för mycket på att kunna svara på exempelfrågor och inte hinner jobba med att skapa en helhetsförståelse.

Vad tycker era medlemmar?

– Många känner sig oroliga. Vissa har börjat tvivla på sin uppfattning om vad geografiämnet ska innehålla och sina egna kunskaper i geografi. Man funderar också över om man har kört fast i traditionella spår, som namn- och regionalgeografi till exempel.

Hur ser lärarna på vad de nationella proven kommer att innehålla?

– Jag träffade nyligen en grupp lärare som uttryckte stor osäkerhet kring det. Men när jag visade dem en rad exempel på frågor blev de genast lugnare. Men många tyckte att språket var för komplicerat för årskurs 6. ”Ekonomisk dimension” är ett exempel.

Vilka reaktioner har ni fått när det gäller bedömningen?

– Det finns en rädsla för att proven får för stor betydelse i betygsättningen. När Kalles föräldrar får vetskap om att han fick bra betyg på nationella proven finns det en risk att de protesterar vid ett lägre betyg, trots att Kalle inte presterat bra i övrigt.

Vilken är den främsta farhågan bland lärarna?

– Att proven är svårbedömda: Kan öppna svar bedömas objektivt och vem rättar proven? Även en ökad arbetsbörda oroar. Här är det viktigt att Skolverket samverkar med huvudmännen vid utformandet av proven och avsätter resurser till fortbildning, tycker jag.