Svenska lärare hör till dem som är minst nöjda med sina arbetsvillkor och sitt yrkesval. Det visar en granskning som Lärarnas tidning har gjort av Timss- och Pirls-rapporterna.
En genomgång av lärarnas enkätsvar i de senaste rapporterna från Timss och Pirls visar att endast lärarna i Frankrike, Japan och Botswana är mindre nöjda med yrket än svenska lärare.
29 procent av de svenska eleverna i årskurs fyra och åtta har lärare som svarar att de är nöjda med läraryrkets villkor, status och framtidsutsikter. Det är ett riktigt bottenresultat. Genomsnittet för samtliga deltagande länder är 54 procent.
– Eftersom vi vet att läraren är en av de viktigaste faktorerna för elevernas kunskapsresultat är det problematiskt att så många lärare upplever brister i arbetsvillkoren, säger Agnes Tongur, projektledare för Pirls i Sverige.
Hon betonar att det på grund av stora kulturella skillnader är svårt att jämföra mellan länderna, men att resultatet ändå kan ge en fingervisning om hur lärarna upplever sina villkor.
– En lärare i Sudan gör inte samma bedömning av skolmiljön som en svensk lärare till exempel. Men man kan tolka det som ett uttryck för ett mer allmänt missnöje från de svenska lärarnas sida. Att de känner sig stressade och pressade. Vi kan också se att lärare som upplever stöd från sin rektor är mer nöjda med sitt yrkesval. På de skolorna är även elevprestationerna bättre, säger Agnes Tongur.
Lärarnas tidnings genomgång visar även att svenska rektorer hör till dem som i minst utsträckning lägger ned tid på ”ledarskapsaktiviteter”, som att upprätthålla ordning i skolan, tillrättavisa störande elever samt granska att lärarnas undervisning följer kursplanen.
Endast 17 procent av de deltagande eleverna i årskurs fyra har rektorer som uppger att de i hög utsträckning följer upp hur väl lärarnas undervisning överensstämmer med målen. Genomsnittet för samtliga deltagande länder är 53 procent.
Granskningen visar också att bara 34 procent av de svenska eleverna har en rektor som lägger ned mycket tid på att upprätthålla god ordning i skolan. Det kan jämföras med genomsnittet på 68 procent.
Niklas Arevik