Självanalys som grund för förändring

Många såg sin chans att påverka och svarsfrekvensen var hög när alla pedagoger i Bräcke skola ombads beskriva sitt arbete och tycka till om förbättringar.

– Det var ett oerhört demokratiskt sätt att genomlysa en verksamhet. Utvärderingar är ofta styrda men här var frågan helt öppen för alla sorters tankar och känslor. Det blev extra trovärdigt av att det var kollegor som hanterade materialet, säger skolans rektor Seved Hallerström.

Mittuniversitetet ville pröva sin modell för kulturanalyser och utvecklingsarbete i möte med Skolinspektionens utvärderingar. Bräcke och Ånge kommuner – i Jämtland respektive Medelpad – valdes ut som pilotkommuner när en skolinspektion stod för dörren, hösten 2011. Rektor på varje skola valde ut vilka bland personalen som skulle få uppdraget att analysera breven. Det var viktigt att det blev rätt personer.

– De skulle ha legitimitet bland kollegorna och representera olika erfarenheter och stadier på skolan. Ingen i ledande ställning fick vara med, berättar specialpedagogen och utvecklingsledaren Gudrun Nordin.

Bräcke skolaär en F–9-skola mitt inne i samhället. Skolan har 1–2 klasser i varje årskurs och arbetar i lärarlag. Alla pedagogerna skrev sina brev anonymt och de som ingick i analysgruppen hade tystnadsplikt. När alla brev kommit in, och avkodats av Mittuniversitetet så att avsändaren inte gick att identifiera, bearbetade analysgruppen materialet under hösten. Då lästes alla breven högt och gruppen vaskade fram ett antal områden som man sorterade in synpunkterna under. Det blev bland annat arbetsmiljö, organisation, fortbildning och tankar om framtiden.

– Det var slående hur lika många tänkte och hur alla upplevde att slitet med dokumentationen tog mycket mer tid än själva undervisningen, berättar Heini Nilsson, en av lärarna i analysgruppen.

Gruppen sammanfattade varje område och skrev om både nuläget och visionerna för framtiden. De citerade rikligt från breven för att illustrera vad som menades och för att dokumentet verkligen skulle kännas som pedagogernas röst. Under hela processen hade de stöd från handledarna på Mittuniversitetet och Heini Nilsson konstaterar att det aldrig hade blivit lika bra utan dem.

Efter en remissrunda där alla lärare fick chans att läsa och tycka till (det kom inga kritiska synpunkter alls) så presenterades rapporten för all personal, rektor och kommunala chefer.

– Det var helt fantastiskt roligt att arbeta med detta, verkligen värt varenda minut! säger Heini Nilsson.

När rapporten var klar tog Seved Hallerström och Gudrun Nordin över ansvaret. Tre konkreta områden att arbeta särskilt med valdes ut: mer samarbete mellan skola och fritidshem, förbättrade rutiner för dokumentation, iup:er och åtgärdsprogram samt vägar att stimulera alla elever, även de högpresterande. När Skolinspektionens inspektionsrapport kom var Bräcke skolas egen utvärdering klar och det fanns flera likheter, vilket gjorde det lättare att ta till sig Skolinspektionens kritik, menar Gudrun Nordin.

Mittuniversitetets tanke var att de båda dokumenten skulle bilda underlag för ett samtal mellan skolan och Skolinspektionen och det var också något som Bräcke skola hoppades på.

– Vi ville ha dem som kritiska vänner men de höll på sitt uppdrag att bara rapportera avvikelser. Vi gick in i samtalet med olika förväntningar. Men de verkar i alla fall ha börjat fundera på sitt tilltal och uppdrag, säger Gudrun Nordin.

Både skolinspektionsrapporten och den egna kulturanalysen har sedan i vintras använts för pedagogiska planeringar och konkret utvecklingsarbete på skolan. Ett antal lärare läser en kurs i värdegrundsarbete för att åstadkomma en ny likabehandlingsplan och man har köpt in en utbildning i hur pedagoger kan effektivisera sitt dokumentationsarbete.

Tanken är att upprepa kulturanalyserna regelbundet och förhoppningen är att nästa omgång ska ge ännu mer eftersom konceptet då är mer inarbetat.

– Det är inte spikat när än, vi arbetar fortfarande för fullt med denna analys och har en treårsplan för den, säger Seved Hallerström.

Gudrun Nordin ser gärna att fler får vara med och analysera skolan nästa gång:

– Det skulle vara spännande att låta en klass få skriva brev för att få med elevperspektivet. Och så kan vi bjuda föräldrarna på fika och be dem att skriva fritt ur hjärtat hur de upplever sina barns skola.

– Skolinspektionen representerar ett topdown-perspektiv och kulturanalysen bottom-up. Vi ville se om de båda synsätten kunde mötas, säger Anders Ljungberg.

Anders Ljungberg och Susanne Sahlin har för Mittuniversitetets räkning varit handledare för Bräcke kommuns skolor i deras arbete med kulturanalyserna. De menar att alla skolor i Sverige och även Skolinspektionen generellt skulle gynnas av det här sättet att arbeta.

– Från Skolinspektionens sida har de ju kunnat komma tillbaka flera gånger till skolorna och se samma problem, säger Anders Ljungberg.

Att skolorna själva tar fram förbättringsområden skapar en bra grogrund för att utifrån Skolinspektionens kritik starta utvecklingsarbete. Susanne Sahlin formulerar det som att motorn redan är igång när inspektionsrapporten landar på skolan. Förhoppningen är att kulturanalyser och skolinspektionsrapporter tillsammans ska bilda underlag för ett konstruktivt samtal mellan kommunen och Skolinspektionen.

Nu under hösten har Anders Ljungberg och Susanne Sahlin fortsatt att stötta skolledningarna med utbildning med fokus på rektors pedagogiska ledarskap, och enskild handledning. De betonar att det är mycket viktigt att kulturanalysrapporten verkligen används som underlag för skolutveckling – annars riskerar man att skapa förtroendekris och en situation på skolan som är sämre än den var innan pedagogerna fick skriva sina brev.

Inte oftare än vart tredje eller fjärde år tycker de att man ska göra en kultur-analys, för att hinna arbeta med den på ett bra sätt.

– Detta är ett långsiktigt arbete. Det tycker jag att de tagit till sig i Bräcke och de arbetar utifrån den plan som är gjord både på skol- och huvudmannanivå, säger Susanne Sahlin.