Bostadsarbetet i nian är ett populärt inslag i hem- och konsumentkunskapen. Med ämnessamverkan, större fokus på ekonomi och ökad IT-användning har Eva Arvidsson anpassat det till nya kursplanen.
Det ska sägas med en gång, att använda sig av datorer i undervisningen är inte enbart smidigt och enkelt. Alla lärare som har hållit lektion i en gemensam datasal känner igen frågorna och utropen som haglar vid dagens hem- och konsumentkunskapslektion på Vimarskolan i Vimmerby när en klass med nior lämnar över datasalen till en annan: ”Varför funkar inte min dator?”, ”Varför kan inte jag logga in?” och ”Allt bara försvann innan jag hann spara, nu måste jag göra om alltihop!”.
Lektionen innan var det dessutom problem med överbelastning så Eva Arvidsson, lärare i hem- och konsumentkunskap, och Martin Snickars, lärare i matematik, får börja den här med att dra extra kablar. Men efter en stund av inledande kaos lägrar sig lugnet. Alla elever hittar till slut en plats och en fungerande dator och kan fortsätta med det pågående ämnesövergripande temaarbetet.
Liksom många andra lärare i hem- och konsumentkunskap har Eva Arvidsson i många år under vårterminen låtit niorna inreda en låtsaslägenhet utifrån en bestämd summa pengar. Nytt för i år är att arbetet sker i samverkan med matematiken och bilden, samt till viss del även med samhällskunskapen. Dessutom används datorerna mer. På gott och ont med tanke på ovan nämnda strul, men mest på gott.
Tidigare lämnade eleverna in de färdiga arbetena i pappersform och använde datorerna enbart för informationssökning och till att skriva på. Men i år sker redovisningen kontinuerligt via en blogg som varje elev själv har skapat och uppdaterar under arbetets gång. Dessutom ingår att alla elever ska lära sig hantera dataprogrammet Excel för sammanställning och beräkning.
Nyordningen kom till efter att Martin Snickars och hans mattelärarkollega Bertram Stenlund Fridell bett att få se Eva Arvidssons planering för bostadsarbetet i nian. Efter att ha läst igenom den frågade de om hon var intresserad av ett ämnesövergripande samarbete och föreslog vissa förändringar för att göra kopplingen till matematiken tydligare samt utöka IT-användningen.
– Jag tycker att det nya upplägget är bättre än det gamla, men det har varit arbetskrävande att sätta sig in i hur man gör en blogg – det tog två dagar – och använder Excel – det var lättare. Utan mattelärarnas stöd hade jag inte gett mig in i det, konstaterar Eva Arvidsson.
Själv har hon bidragit med klara kunskaper om vad mat och andra livsnödvändiga saker faktiskt kostar, där har mattelärarna känt sig mer osäkra. En vinst med samarbetet som Eva Arvidsson ser det är att det lilla ämnet hem- och konsumentkunskap får del av det stora ämnet matematiks timmar. Dessutom rinner något av matematikens höga status över till hem- och konsumentkunskapen när eleverna inser hur mycket matematik vardagslivet innehåller. Det sistnämnda gör även mattelärarna nöjda.
– Vi försöker hela tiden hitta meningsfulla matteuppgifter med koppling till verkligheten. Och då passar ju hem- och konsumentkunskapens bostadsarbete perfekt. Tidigare frågade eleverna alltid vad de skulle ha det som de fick lära sig på mattelektioner till, det gör de inte sedan vi började samarbeta mer med andra ämnen. Eleverna har dessutom blivit mer aktiva på lektionerna, berättar Martin Snickars.
Att fokus under bostadsarbetet har ökat på budget och privatekonomi – förr var budgetberäkning en MVG-uppgift, nu måste alla träna på det – och minskat på bostaden – förr skulle hela lägenhetens möblering motiveras i redovisningen, nu behöver bara ett rums möblering motiveras – ligger helt i linje med den nya kursplanen i hem- och konsumentkunskap som ju lägger större vikt vid privatekonomin och mindre, för att inte säga ingen, vid bostaden. Samarbetet med mattelärarna, och det förändrade upplägget, blir därför ett sätt för Eva Arvidsson att trots ny kursplan kunna fortsätta med det mycket omtyckta bostadsarbetet.
Att mattelärarna dessutom har möjlighet att varva temalektionerna med matematiska genomgångar som förtydligar för eleverna hur exempelvis moms, skatt och budget beräknas är ju förstås bara en fördel. I temaarbetet skulle från början även samhällskunskapen ha ingått men det gick inte riktigt att få ihop planeringen denna gång. Så i stället fick det ämnets kurs i privatekonomi, som låg några veckor före temaarbetet startade, bli något av ett intro till begreppen.
Den första uppgiften som eleverna fick när temaarbetet började var att med 35 000 låtsaskronor i budget enskilt inreda en fiktiv tvårumslägenhet och redovisa resultatet via bloggen. Den uppgiften är de allra flesta färdiga med vid dagens lektion.
Nu jobbas det i stället intensivt i grupper om två och två med den andra uppgiften. Den började med att alla, genom att dra ett kort, fick veta sitt framtida låtsasyrke och medellönen för det yrket. Nu ska ”paren” hitta på en beskrivning av deras gemensamma familjs intressen och drömmar. Utifrån den lön de tillsammans får ska de göra diverse val, till exempel fundera över var och hur de ska bo, om de har råd med lån till hus och bil, resonera kring olika faktorer som påverkar familjens ekonomi samt göra en månadskalkyl över familjens levnadskostnader. Även denna uppgift ska presenteras på bloggen.
– Dragningen av jobbkorten blev något av en aha-upplevelse för en del elever. De trodde inte att lönen var så låg som den är för vissa yrken och många hade inte heller riktigt förstått att så mycket dras i skatt. En del sa att de inte ville ha de yrken som de hade fått på grund av det, berättar Eva Arvidsson.
Anton Carlsson och Ebba Strömsten tillhör dock inte den gruppen elever. De tycker att de har dragit vinstlotterna i låtsaslivet, han som polis med en lön på 27 000 i månaden och hon som ridinstruktör med en lön på 21 600 kronor i månaden före skatt.
– Vi är nöjda. Vi kommer få ihop vår budget. Men en del andra, som bara tjänar 16 000 kronor, kommer få det tuffare, konstaterar Anton Carlsson.
Både han och Ebba Strömsten uppskattar temaarbetet. De är överens om att det är mycket roligare att jobba med datorerna än med läroböcker.
– Man lär sig mer på det här sättet när man får göra saker själv, tycker hon.
– Det var svårare än jag trodde att få pengarna att räcka till allt som behövdes i lägenheten. Varje sak kanske bara kostade en hundring men alla hundringarna tillsammans blev till slut för mycket, påpekar han.
– Ja, till slut fick man välja saker som inte var så snygga för att de var billiga, fyller hon i.
Att flera ämnen samverkar tycker de också är positivt.
– Matten blir roligare på det här viset, tycker Ebba Strömsten.
– När vi förut gick igenom Excel på mattelektionen verkade det krångligt men nu när vi har jobbat med det har vi lärt oss mer, säger Anton Carlsson.
Utöver matematiska genomgångar och enskilt arbete vid datorerna har även studiebesök hos en bank, en mäklarfirma och en bilförsäljare ingått i temaarbetet. Till stor hjälp i arbetet med att beräkna rimliga levnadskostnader har också Konsumentverkets hemsida varit.
Temaarbetets tredje uppgift genomförs på bildlektionerna och innebär att eleverna i grupper om två–tre stycken ska skapa en film utifrån en valfri händelse i deras fiktiva familjs liv. Även filmen redovisas på bloggen tillsammans med en redogörelse om det tänkta syftet med den. Som med allt som görs för första gången finns det vissa saker i det här ämnesövergripande temaarbetet som Eva Arvidsson skulle vilja förbättra inför en upprepning.
– Ja, till exempel tycker jag att vi nästa gång ska lägga temaarbetet innan de nationella proven i matematik börjar. Sedan tycker jag att vi lärare ska prata oss samman ännu mer så att vi säger samma sak till eleverna. Dessutom måste vi sätta upp tydligare tidsramar när de olika uppgifterna ska vara klara så att ingen elev riskerar att halka efter, säger hon och påpekar att det sistnämnda känns som en större risk nu när det är flera lärare som håller i lektionerna än när hon genomförde bostadsarbetet ensam.
– Men några andra nackdelar med att samverka ser jag inte, i övrigt är det bara fördelar, tycker jag.