Dåliga utredningar och bristfälliga kunskaper om elevens behov. Skolinspektionen riktar skarp kritik mot hur skolan bemöter elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd.
Skolans personal saknar i hög grad kunskap om autismspektrumtillstånd, AST. Den slutsatsen drar Skolinspektionen i rapporten Inte enligt mallen som bygger på en granskning av skolsituationen för elva elever med diagnos inom ast.
Eleven har en ”grundmurad ovilja att lära sig nya saker”. Det står att läsa i en av de pedagogiska utredningar som har granskats och är ett exempel på hur eleven ses som problembärare. Många utredningar saknar såväl beskrivning av elevens behov som förslag på konkreta åtgärder. Dessutom saknas information om var eleven befinner sig kunskapsmässigt.
En elev beskriver det som att han har lätt att lära, men ”inte enligt mallen” – ett citat som kom att sätta namn på Skolinspektionens rapport. Lärare saknar ofta kunskap att lära ut ”utanför mallen”, enligt rapporten. Undervisningen bygger på uppfattningar om hur elever generellt lär sig bäst.
Skolorna använder sig sällan av de rekommendationer som finns i elevernas neuropsykiatriska utredningar. Dessa skulle, enligt Skolinspektionen, mycket väl kunna omsättas i användbara metoder i skolan.
Skolinspektionen lyfter fram den ansträngda relation som ibland uppstår mellan vårdnadshavare och lärare. Föräldrarna har ofta stor kunskap om sitt barns behov och skolpersonalen kan uppleva föräldrarna som krävande när de framför sina förväntningar. För att skolans åtgärder ska accepteras av föräldrarna krävs att skolans personal skaffar sig en fördjupad kunskap, påpekar Skolinspektionen.
De flesta eleverna i granskningen är placerade i särskilda undervisningsgrupper. Eleverna ges alltför sällan chans att prova på undervisning i ordinarie klass. Skolinspektionen slår fast att det borde finnas fler lösningar än ordinarie klass och särskilda undervisningsgrupper, såsom exempelvis halvklasser. Dessutom påpekar inspektionen att flera av de pedagogiska hjälpmedel som passar elever med astäven är gynnsamma för andra elever. Dessa hjälpmedel borde därför vara naturliga inslag i klassrummet.
Skolinspektionens huvudsakliga rekommendationer är mer kompetensutveckling samt att elevhälsans kompetens bättre tas tillvara.