Ett språng för språket

I Västerås har det tjocknat till ordentligt i morgonrusningen. Ett vägarbete skapar köer och lättare blir det inte av att Åsa Edström, rytmiklärare och medarbetare på IDA-enheten, kört fel. »Vi får vända«, säger hon en aningen stressad.

Om 35 minuter ska hon tillsammans med dramapedagogen Siv Eriksson och en klass på Vallbyskolan åka luftballong. Ja inte rent fysiskt, utan med fantasins hjälp.

– Lite grönt, lite rost, glaciär och vulkan, allt i samma rum. Det krävs inte så mycket rekvisita, med inlevelse och musiken kommer det mesta av sig själv, säger Siv.

Tjugo minuter senare är förberedelserna i full gång.

– En del av barnen vi jobbar med är inte vana att fantisera, men med musik, dans och drama lär de sig snabbt, säger Åsa.

Åsa och Siv ingår i passionslaget, ett av tre lag inom IDA-enheten i Västerås. Passionslaget består av pedagoger med kompetens inom en rad estetiska områden. Deras uppgift är att ge barnen möjlighet att utveckla sin begåvning och personlighet och stärka deras självkänsla och självförtroende.

På Vallbyskolan finns många elever med annat modersmål och som har brister i svenska språkets ord och begrepp. En inte helt ovanlig kombination när det kommer till de skolor som IDA-enheten coachar.

– Vi satsar därför på språklekande aktiviteter med rytmik och drama. Genom de estetiska ämnena når vi fram till fler barn och väcker deras lust till språket, säger Siv.

– Vi möter också barn med läs- och skrivsvårigheter. Ofta har dessa barn även svårt med puls och rytm, säger Åsa.

Allt är klart. Eleverna väller in och sist kommer klassläraren som sätter sig på en stol i ett hörn.

– Kommer ni ihåg var vi har varit? frågar Siv.

– Vi har varit i Afrika och i Vietnam, mumlar några elever.

– Ja och på Sydpoolen också, säger en kille.

– Ja precis! Men nu tycker jag det är dags att vi provar att få fram Syborg igen, kommer ni ihåg hur man gör det? frågar Siv.

– Med barnröster! säger eleverna i kör.

– Exakt! säger Åsa och börjar spela på pianot. Samtidigt som barnen och Åsa sjunger sätter Siv på sig en lösnäsa och en grön tropikhatt. Vips så är hon Syborg Stenstump.

På golvet ligger luftballongen, den är inte uppblåst ännu, utan består av ett stort skynke. Snart ska de åka men först ska barnen berätta vilka »våta« ord de samlat på sig sedan den senaste resan till Vietnam. Någon säger fisk, en annan flod och en tredje vattenfall.

– Ja, bra, det är våta ord allihop! Vattenfall är ett sådant där spännande ord. Vatten och fall, det är som två ord som sitter ihop! säger Syborg.

– Vad heter det nu igen Syborg? frågar Åsa.

– Ja vad heter det? frågar Syborg

– Sammansatta ord, säger barnen.

Det har blivitdags att rimma runt jorden med ord. Det är en ordlek som mynnar ut i sång och som ska lära eleverna ord som de inte möter i sin vardag så ofta. »Vi ska plaska i en flaska till Alaska« säger Siv entusiastiskt och några spridda röster hänger på. »Kom igen nu, det här kan ni! Om ni vill …« Siv avslutar inte meningen, det gör barnen, nu med mer energi »… kan vi skutta till Calcutta!«

Karaktären Syborg Stenstump är lånad från Anna Höglunds bok med samma namn och handlar om en tant som ger sig ut i världen med hjälp av sin fantasi.

– Den här sången, rimma runt jorden, innehåller många svåra ord och namn på städer. Från början trodde vi nog att det skulle vara svårare för barnen att komma ihåg allt, men det var inget problem; eftersom de flesta tycker om att rimma lär de sig snabbt, säger Siv.

Ordförståelse är det dock lite svårare med. Rimmet »att lifta med en ko till Örebro« är det många som inte förstår berättar Siv.

– De tror att det är som med Pippi Långstrump, att man lyfter en ko. Många av eleverna har svårt att skilja på i och y, säger Siv.

– Det är där rytmen och musiken kommer in. Språket blir så mycket rikare när man sjunger, säger Åsa.

Innan ett projekt startar har Siv och Åsa alltid ett möte med lärarna där de går igenom förutsättningarna för undervisningen. Det är inte meningen att Siv och Åsa ska ta över, utan de ska visa hur man kan arbeta med drama, rytmik och musik integrerat i undervisningen.

Utvärderingar som IDA-enheten har gjort visar att Syborg Stenstump är populär bland elever och lärare. Flera av eleverna pratar inte ens om Siv och Åsa utan bara om Syborg och luftballongresorna och utan att de tänker på det, gör de det med nya ord.

Mixen beteendevetare, socionomer, pedagoger och lärare med estetisk kompetens har visat så goda resultat att IDA 2011 vann Götapriset. Det i hård konkurrens med bland annat Glada Hudik-teatern.

I klassrummet har det äntligen blivit dags att ge sig iväg. Eleverna och Syborg ställer sig i ring runt skynket på golvet. »Då släpper vi på gasen!« säger Syborg. Åsa trycker diskret på play på en CD-spelare som står vid sidan av och ljudet av en varmluftballong hörs. På en given signal från Syborg plockar eleverna upp skynket och skakar det som en matta. »Vänta på mig!« ropar Åsa. »Nu flyger vi upp i skyn! Hejdå Västerås!« säger Syborg. »Hej då Vallbyskolan!« säger Åsa. En elev skrattar förtjust. En annan står storögd och försöker så gott han kan skaka skynket i takt. I dag är resans mål Island.