Formativ bedömning bra för lärandet

Elever säger i undersökningar att de vill ha betyg. Men ofta vill de främst veta hur nära de är målen och hur de ska anstränga sig för att nå dit. För detta syfte är betygen, som främst talar om vad eleven lärt sig, inte särskilt väl lämpade eftersom de främst är summativt utformade. Summativ bedömning sker efter själva inlärningsprocessen. Läraren kontrollerar, utvärderar och betygssätter i efterhand. Betyg kan naturligtvis användas formativt, men är inget särskilt effektivt system om det kommer i efterhand och endast är en bokstav eller siffra.

Formativ bedömning är sannolikt en bättre metod för att få eleverna att nå uppsatta mål. Formativ bedömning sker under inlärningsprocessen och tydliggör var eleven befinner sig i förhållande till målen. Formativ bedömning syftar både till att eleven ska korrigera sitt beteende genom kontinuerlig återkoppling och korrigera lärarens undervisning.

I läroplanen framhålls också att eleven ska utveckla sin förmåga att själv bedöma sina resultat, det gäller även särskoleelever. Formativ bedömning har visat sig vara effektiv för inlärning, speciellt för svagare elever.

Christian Lundahl, docent i pedagogik vid Uppsala universitet, kommer under våren 2011 ut med boken Bedömning för lärande. I tidningen Skola och samhälle skrev han i september 2010 att även om summativa omdömen kan användas formativt är det inte där dess styrka ligger. De studier som gjorts pekar istället på att betyg och betygsliknande omdömen har liten eller nästan ingen positiv effekt på lärandet eller till och med negativ effekt. Han menar att betyg inte innehåller någon konkret information om vad eleven behöver arbeta vidare med för att nå målen. Betyget är bara en sammanvägning av kunskap, kompetenser och förmågor.

Gränsen mellan de starkaste eleverna i särskolan och de svagaste i grundskolan kan ibland vara hårfin. En lärare i matematik berättade att medan det sattes in stora extraresurser för att klara svaga elever till godkändnivån i grundskolan, så avsattes inga extra resurser för den starka eleven i särskolan som nog egentligen hade samma kapacitet i mate-matik som grundskoleeleven.

En orsak kan vara att särskolebetyg har väldigt litet värde. Betygens främsta uppgift är att rangordna, användas som urvalsvalsinstrument och i konkurrens till attraktiva skolor. Och i det racet finns inga särskoleelever.

Forskningen om betyg är ganska entydig. Det finns väldigt lite som stöder att betyg skulle fungera som morot för svagare elever. Inom motivationsforskning talas om inre och yttre motivation. Den inre motivationen drivs främst av nyfikenhet och lust, den yttre av till exempel bra betyg, men även sådant som lärar- och föräldrauppskattning eller lusten att komma in på en viss skola.

Joanna Giota, pedagogikforskare vid Göteborgs universitet, har i sin forskning visat att de kunskapsmässigt duktiga eleverna kan sporras av både yttre och inre motivation, medan däremot svagare elevers inre motivation riskerar att slockna om kraven på prestation blir för starka.