Biologi på menyn

Vad innehåller mest fett, äpple eller potatischips? Är det protein i pulvermos? Eleverna gissar och prövar.

– Titta. Fettfläckar är genomskinliga, de syns igenom papperet, säger Nina Lax, NO-lärare.

Mikael Yilmaz håller upp papperet mot fönstret:

– Äpplet syns igenom, säger han.

– Nja, jag tycker att det mest är brunt, säger Nina.

Det klirrar av provrör och bägare och sorlar av småprat och lite mer högljudda frågor till lärarna när åttorna har biologilektion på Scheeleskolan i Köping. 8 Omega och 8 Sigma är klasser med NO-profil och dagens uppgift är att påvisa fett och protein i matvaror. NO-lärarna Susanne Ferm och Nina Lax har parallella lektioner i klassrummen bredvid varandra. Det är lätt att gå emellan och hjälpa till om det behövs. I dagens laboration är även gränsen mellan ämnena biologi och kemi flytande, så Nina som också är kemilärare är den som har förberett labben. Förutom biologi har Susanne Ferm läst teknik och matematik.

Eleverna arbetar koncentrerat, men blir mer splittrade när de fastnar: ”Susanne, honungen vill inte bli skakad!”, ”Var ska man ta sönder ägget?”

– Susanne, nu har det stått i fem minuter. Äggvitan och pulvermoset är gult, säger Lisa Karlsson.

– Då ska ni skriva en labbrapport på datorn, säger Susanne Ferm.

Susannes klass är lite ovan vid att skriva labbrapport, eftersom de inte haft kemi i åttan än. Det var också ett tag sedan de använde gasbrännare och annan labbutrustning, eftersom de inte brukar göra det på biologin.

Nina Lax klass är mer van. Hon repeterar på tavlan hur labbrapporten ska se ut – rubrik, material, kemikalier, utförande, risker, resultat.

– ”Resultat” är ny, den fanns inte på förra rapporten, säger hon.

Hon påpekar också att även om man kanske vet en del svar i förväg, som vilken mat som innehåller fett, så är det viktigt att göra experimenten.

– Då bevisar ni det. Det är så man gör i NO, säger hon.

Det var när flera lärare på Scheeleskolan ville jobba ämnesövergripande som mat kom upp som temaidé. Många ämnen tar redan upp mat på olika sätt, det gällde bara att samordna och samplanera det. I temat ingår ämnena hemkunskap, idrott, biologi, geografi – och lite matematik och svenska.

I centrum står två maträtter: spagetti och köttfärssås och fiskpinnar och potatismos – en hemlagad och en snabbmatsversion. Starten var gemensam i aulan. Eleverna såg filmen ”Maten och livet!”, där Paolo Roberto äter enbart skräpmat i tre veckor.

Lärarna i de olika ämnenaväljer själva sin infallsvinkel på rätterna. I hemkunskapen lagade eleverna förstås mat. De två rätterna lagades i två versioner, en snabbmatsversion och en hemlagad. Eleverna beräknade näringsvärden och betygsatte smak, konsistens och utseende. Betygen kunde Susanne Ferm använda på mattelektionen för att beräkna medelvärden. I matten har eleverna också gjort olika beräkningar med utgångspunkt i en mätning av matsvinnet i skolmatsalen som gjordes vecka 36.

På idrotten undersöker eleverna hur hälsosam maten är och hur den fungerar som uppladdning, medan geografin undersöker hållbarhetsperspektivet – råvarornas ursprung och matens väg till Köping.

För NO-lärarna Nina och Susanne föll valet ganska snabbt på biologi. Eleverna ska undersöka vad som händer med maten i kroppen, från munnen till toaletten. En film om pruttar var mycket uppskattad, ler de. En annan lektion hade Nina och Susanne med sig en massa matvaror, som eleverna tillsammans skulle placera på rätt plats i klassrummet, i den grupp av näringsämnen där varan hörde hemma. Många elever visste att vispgrädde innehåller fett, men svårare var det att veta i vilken av de sex grupperna som fiskpinnar och potatis skulle vara.

Matprojektet ska avslutas med en hemtenta, där den första uppgiften är gemensam för alla ämnen. På hemuppgiften är alla hjälpmedel tillåtna. Därefter ska Nina Lax och Susanne Ferm ha muntlig examination med eleverna. Då blir det andra typer av frågor, för att eleverna ska visa att de förstått. Det ska bli roligt att pröva hemtenta och muntlig examination för första gången, tycker Nina och Susanne.

Efter lektionen är Nina Lax och Susanne Ferm ganska nöjda med själva labbarna, även om de tog längre tid än beräknat. Men resultaten blev inte riktigt som de tänkt sig. Provrören som innehöll protein blev inte gula. Nina Lax ska försöka ta reda på varför till nästa lektion.

– Vi får prata om det nästa gång – vad som innehåller protein och vad det skulle blivit för resultat, säger hon.

Susanne och Ninaär bara positiva till projektet. Det är roligt att samarbeta, temat ger eleverna en röd tråd, en helhet så att de ser att ämnena hänger ihop. Den enda nackdelen är som vanligt tidsbristen. Det är svårt att hitta tid för alla lärare att mötas och det tar längre tid att planera den här typen av projekt. De ger andra lärare rådet att se till att resultaten blir möjliga att bedöma. Det man gör måste finnas med i det centrala innehållet.

– Man kan inte bara göra en massa roliga saker och sedan inte ha något att sätta betyg på, säger Susanne Ferm. Boka in planeringstid i tid och ta bara med de lärare som verkligen vill samarbeta, tipsar Nina Lax.

– Alla måste inte vara med. Det faller inte om en lärare inte vill.

Eric Lännhult och William Gashy tycker lite olika om att jobba med mat som tema i flera ämnen.

– Det är kul! Kul att veta vad den innehåller. Man lär sig mer om hur det hänger ihop, säger Eric.

– Det här är ganska tråkigt, men det är kul att laga mat, säger William.