Några frågor till Sara Sjöstedt, årets hem- och konsumentkunskapslärare 2010. Hur känns det? – Jag känner mig väldigt stolt. Jag blev nominerad av min före detta lärare på universitetet, Ingrid Cullbrand. Det gjorde mig både glad och smickrad. En av mina elever sa så här på tonårsvis: Om du är Sveriges bästa lärare, så är ju vi Sveriges bästa elever!
Enligt juryns motivering arbetar du med tydligt elevfokus. På vilket sätt?– Jag försöker se vad som är aktuellt i tidningar eller teve. För mig är det viktigt att det vi arbetar med ligger i elevernas sfär och att de lätt kan relatera till det.
– De får själva hitta på problem som de ska lösa, saker som jag eller de kan ha varit med om. En flicka hjälpte till exempel sin pappa att avsluta en prenumeration som bara fortsatte, trots att han sagt upp den. En annan elev fick ut reseersättning för ett flertal resor vid reklamation av en vara. Sådant stärker eleverna oerhört.
– Hela skolan arbetar med genus, vi tar upp det i alla ämnen. Några lärare har gått en fortbildning i genus och sitter i en särskild arbetsgrupp. På lektionerna tar vi upp vem/vilka som tvättar, lagar mat, städar bilen och handlar hemma. Vi pratar om skillnader i månadspeng och konsumtion mellan pojkar och flickor. Hela tiden ifrågasätter vi.
– För att eleverna ska komma ihåg det de lär sig, så undersöker vi och jämför mycket. Vi jämför innehåll, förpackning, tillverkning, transport och pris. Vi kollar hur mycket kött det är i hemlagade hamburgare, jämfört med snabburgare. Hemgjort äppelmos på svenska äpplen jämför vi med köpta produkter. Vi plockar bär och frukter från trädgården, syltar och saftar. Eleverna skriver sedan en skriftlig värdering i slutet av varje lektion.
– Jag försöker tydliggöra vad jag bedömer och hur bedömningen går till. De menar nog att jag har tydliggjort arbetsprocessen, att planera, genomföra och värdera det man gör. Jag har varit med och arbetat fram den nya kursplanen och medverkat som referenslärare i arbetet med att ta fram en ny provbank i hem- och konsumentkunskap. Detta görs för att underlätta en likvärdig bedömning i hela landet.
– När jag hade läst en kurs i kunskapssyn och bedömning på universitetet 2007, fick jag en puff. Där läste vi om hur man gör tydliga LPP, lokal pedagogisk planering, och matriser. Alltså en lektionsplanering där man kopplar undervisningen till kursplanerna.
– Eftersom jag har långa pass på 160 minuter i halvklass, har jag tid att prata enskilt med alla elever. Jag undervisar även i svenska, så vissa elever träffar jag vid flera tillfällen varje vecka.
– Jag vill att eleverna ska bli medvetna konsumenter, att de lär sig att de kan bidra till en hållbar utveckling. Visst lagar vi mat och bakar bullar, men det ska vara ett syfte med det.
Vad gör du nu?
– Sedan höstterminen 2008 arbetar jag på Alléskolan i Floda, på heltid som lärare i hem- och konsumentkunskap och svenska. För vinstpengarna blir det en resa för mig och min man utan barn till Rom. Vi är båda matintresserade så kanske får vi lite inspiration.