Regeringen satsar 20 miljoner kronor på spridning av forsknings- resultat inom skolans och förskolans område. Men det är inte klart vem som får uppdraget.
Totalt 40 miljoner kronor spenderas i forskningspropositionen på vad som kallas evidensbaserad förskola och skola. Hälften av pengarna, totalt 20 miljoner kronor 2013–2016, går till insatser för att värdera och sprida forskningsresultat om effektiva metoder och arbetssätt till skola och förskola. Syftet är förstås att i slutänden öka måluppfyllelsen och förbättra kunskapsresultaten.
Detta är tydligt deklarerat i propositionen. Men vem som ska få pengarna och ansvara för uppdraget sägs det inget om. Något som dagarna efter att propositionen släppts till offentligheten ledde till frågor och viss undran.
I samband med Vetenskapsrådets årliga konferens Resultatdialog förklarade statssekreteraren Peter Honeth att frågan ännu inte är avgjord, att man funderar över var uppdraget ska placeras och att det finns fördelar både med en redan befintlig myndighet och med att inrätta något nytt.
Lärarförbundet har länge haft ett centrum för skolforskning på önskelistan. Att det behövs en ”funktion” som sprider relevanta forskningsresultat till skola och förskola är också en punkt i den gemensamma programförklaring som förbundet har gjort tillsammans med Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Friskolornas Riksförbund och Svenskt Näringsliv. En branschöverenskommelse om att arbeta för en skola som, i enlighet med skollagen, vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
På utbildningsdepartementet har man enligt statssekreterare Bertil Östberg tagit till sig branschgruppens uppfattningar.
– Vi har träffat parterna flera gånger under resans gång och har tagit intryck av deras förslag om metoder och arbetssätt. Vår uppfattning att relevant forskningsspridning till skolorna är en viktig och nödvändig fråga att uppmärksamma har stärkts. På departementet finns tankar och det pågår diskussioner om var ansvaret ska läggas men inget är bestämt.
Han räknar med att ett beslut är klart först mot slutet av året. Att det dröjer förklaras med att man bland annat behöver ta fram underlag för sina över-
väganden.
Om riktningen på dessa överväganden får man inget svar. Men klart är att Bertil Östberg ser att det handlar om ett annat ansvar för forskningsspridning än det som Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet i dag har.
– Nu handlar det om att systematiskt väga och sammanställa forskningsresultat som är till direkt nytta i skolan, i undervisningen och för elevernas resultat. Att värdera och göra forskning tillgänglig och användbar för lärare, ja också för skolledare.
Han påpekar vikten av en tvåvägskommunikation för att forskningssammanställningarna ska bli relevanta för verksamheten. Enligt propositionen ses det som angeläget att de som arbetar i skola och förskola får vara med och formulera frågeställningarna.
Kommer departementet att fortsätta dialogen med parterna inför ett beslut?
– Vi ser behovet, har lyssnat till parterna och funderar. Men ingenting är bestämt, inte heller formerna för det fortsatta arbetet.
Kanske det så här långt är ett gott tecken. Bland dem som står bakom programförklaringen har man mer eller mindre utgått från att dialogen ska fortsätta.
– När regeringen nu avsätter pengar förutsätter jag att man lyssnar på oss, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Lärarnas Riksförbund har uttryckt sig på likartat sätt och SKL:s vd Håkan Sörman säger i ett pressmeddelande att man ser fram emot att tillsammans med regeringen och andra parter ta stegen mot en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Också Svenskt Näringsliv tror på fortsatta samtal och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, tycker att man har haft en bra dialog med departementet.
– Vi är lika oroliga som alla andra för hur utvecklingen i skolan ser ut. Men det är de fackliga organisationerna och SKL som är insatta och kan bedöma hur frågor som den om forskningsspridning bäst ska lösas. Vi är mer intresserade av att det blir effektivt, säger han.
Cecilia Nykvist, vd i Friskolornas riksförbund, är försiktigt optimistisk inför ett fortsatt samarbete och hoppas att departementets funderingar om ansvaret för forskningsspridning leder till något nytt.
I forskningsberedningen, som med sina tjugo företrädare från forskarvärlden och näringsliv är rådgivande
till regeringen, förs diskussionerna på ett övergripande plan.
Men ledamoten Moria von Wright, rektor för Södertörns högskola och professor i pedagogik, konstaterar att det finns en allmän förståelse för att det saknas någonting inom svensk skola, att det behövs ett tillskott när det gäller forskning och stärkande av både professionen och utbildningen.
– Så långt är väl alla tämligen eniga. Men hur man ska göra, det har inte forskningsberedningen haft någon uppfattning om.
Själv tycker hon det är bra att utbildningsdepartementet inte direkt har bestämt var de 20 miljonerna ska läggas.
– Jag tror att man verkligen behöver fundera. Ska man förstärka redan befintliga miljöer? Eller ska man försöka föra in ett nytt element i svensk pedagogisk forskning? Fick jag beställa skulle jag föreslå det senare, säger Moira von Wright.
Viveca Brozin är frilansjournalist