En lärarstyrd plattform för undervisningsmaterial skulle göra lärare effektivare. Men inte bara det. Offentlig publicering kan också vara ett stort steg mot professionalisering.
Det är första dagen efter semestern och dags att uppdatera kursuppläggen med de senaste exemplen på högkvalitativ undervisning. De nystartade forumen med lektioner, moment och hela kurser har nu en sådan bredd och mångfald att det finns upplägg utvecklade för olika program och elevgrupper. Kursupplägg som passar den egna situationen är enkla att hitta och efter lite finputsning är det bara att köra. Tidsbesparingen gör det möjligt för dem som vill att själva bidra till forumen. Klart det känns bra när flera lärare använder och uppskattar material man själv bidragit med.
Tyvärr känner ingen lärare igen sig i den här beskrivningen – ännu. Men vägen till ett gemensamt forum skulle kunna gå via en rikstäckande skolutveckling byggd kring en kollegial granskning. I en sådan utvecklar lärarkåren gemensamt undervisningens innehåll, utformning och utvärdering. Det skapar legitimitet och innebär ett stort steg mot professionell kvalitet och status. I dag utvecklar lärare undervisningen i huvudsak på egen hand. Den lärare som på senaste arbetslagsmötet diskuterade planeringen av en studiedag och på ämneslagsmötet begrundade årets budget samt räknade på behovet av nya böcker är troligen i gott sällskap.
Vi ser två huvudsakliga problem med att lärarna utvecklar undervisningen på egen hand, var och en för sig. För det första drabbas både lärare och elever av lägre kvalitet på undervisningen. För det andra sänker det lärarnas professionella status då det arbete som inrymmer den högsta kvaliteten aldrig blir synligt utanför klassrummet.
Med inspiration från vetenskapssamhällets system för kvalitetssäkring menar vi att lärarkåren bör skapa en egen plattform där genomarbetade lektioner, kursmoment och slutligen hela kurser publiceras. Vägen till publicering startar i lärares arbete med att förbättra någon del av undervisningen. Det konkreta resultatet skrivs sedan in i en vidare didaktisk diskussion och skickas till en lämplig redaktion.
Om materialet är intressant för publicering skickas det vidare till två eller tre granskare med erkänd kompetens i undervisning på området. Granskarna ger sin syn på materialets kvalitet och föreslår vid behov förbättringar. Via redaktionen, som kan låta både författare och granskare vara anonyma, går text och kommentarer tillbaka till författarna för revideringar. När materialet bedöms kunna bidra till undervisning publiceras det och blir på så vis tillgängligt för alla.
Genom detta system med granskning av kollegor kommer läraryrket gradvis att formeras som en mer enhetlig profession. Dels genom att lärare får tillgång till varandras erfarenheter, dels genom att en professionell dialog förs kring praktiska, didaktiska utmaningar. Naturligtvis är inte tanken att någon ska tvingas följa materialet. Det måste motivera sig självt. En avgörande fördel med vår modell är att materialbanken sätter en kvalitetsstandard för professionen. Dessutom ges nya yrkesutövare ett brett utbud av kvalitetssäkrat basmaterial.
Utvecklandet av en sådan dynamisk kunskapsmassa bidrar avsevärt till lärarkårens möjligheter att hävda sin ställning i kunskapssamhället. Det skulle också vara ett stort steg mot en full professionalisering av läraryrket. I dagens situation är en sådan profession inte etablerad eftersom de flesta lärare är utelämnade åt sig själva eller som mest diskuterar med kollegor i arbetslaget. Strukturerade metoder som exempelvis learning/lesson study används med framgång på vissa skolor för att fördjupa samarbete och kvalitet men resultaten stannar vanligtvis inom en alltför snäv krets. Ett utvecklingsarbete på sådan lokal nivå är i dag svårt att få till i de flesta kunskapsintensiva verksamheter.
Den svenska skolans storlek, med över 150 000 lärare, är central i sammanhanget eftersom den möjliggör att tillräckligt mycket material produceras för att snabbt utveckla en heltäckande, gemensam kunskapsbank. Runt det gemensamma utvecklandet av material blir engagerade didaktiska diskussioner en del av lärares vardag. I dag drabbar i stället frånvaron av långsiktigt, väl strukturerat och synliggjort utvecklingsarbete både undervisning och lärare. Diskussioner kring uppdraget i styrdokumenten är dessutom oftast nedtyngda av abstrakta begrepp och osäkerhet om deltagarna ens diskuterar samma sak. Att toppstyrning hämmar lärarnas utveckling av undervisningen visar Hans Åke Scherp vid Karlstads universitet i flera studier. Många lärare tycker också att begreppsteoretiska diskussioner kommer för långt ifrån vardagens problem. Det finns alltså risk för både missförstånd och ointresse i de diskussionerna kring verksamhetens utveckling. En fördel med vår modell är att den växer fram ur lärarnas praktik samtidigt som den har bäring i långt vidare kretsar. Det är ett måste för att skapa trovärdighet.
Det finns idag embryon till den modell vi önskar oss. På Lektion.se kan över 200 000 medlemmar dela undervisningsmaterial. Den som letar kan finna inspiration till sin egen undervisning, men materialets kvalitet varierar för mycket. De goda exempel som finns förhåller sig sällan både till lärarens uppdrag och till övergripande strategier för lärande. Framför allt saknas en kvalitetssäkring.
Ett annat embryo till modellen finns hos Skolverket där exempelfilmer beskriver undervisning som man menar sker i enlighet med uppsatta mål. Detta är naturligtvis en god tanke. Dock saknar filmerna stöd i lärarkåren där många menar att de ger uttryck för orealistiska lärandemiljöer och undervisningssituationer som inte uppkommer i verkligheten. Filmerna ses därför av många som en slags spelfilmer och dessutom som en röst genom vilken uppdragsgivarna petar i lärarnas uppdrag att tolka styrdokumenten. Det nystartade forskningsinstitutet Ifous är ytterligare ett exempel på samarbete kring skolan. Här samverkar huvudsakligen skolledare, forskare och näringsliv för att utveckla svensk utbildning. Lärarkåren ges dock ingen framträdande roll, annat än som utförare.
Vi anser att utbudet av lektionsplaneringar, undervisningsmaterial och filmer behöver kombineras med systematisk kvalitetsgranskning och didaktisk diskussion. Envägskommunikationen från Skolverket måste övergå i en dialog mellan lärare, där makten att kvalitetssäkra ligger i händerna på lärarkåren med deras unika kompetens.
I modellen vi föreslår synliggörs materialet offentligt. Förhoppningsvis skapas ett decentraliserat system där olika redaktioner med skilda pedagogiska inriktningar verkar för att säkra legitimiteten i systemet. Det bör vara fritt fram för vem som helst att skapa en redaktion som sedan tävlar med de befintliga om lärarnas intresse. Då säkras en mångfald av pedagogiska upplägg och förhoppningsvis också en dynamisk, kritisk och konstruktiv diskussion. Dialogen mellan yrkesutövare tryggar legitimiteten i ett material som är tydligt kopplat till skolans praktiska realiteter. Formerna kan också variera mellan redaktionerna, från inspelade nedladdningsbara lektioner till djuplodande teoretiska artiklar som diskuterar hur kunskap bäst mäts i praktiken. Erfarenheten från vetenskapssamhällets tidskrifter visar att detta system ger upphov till en stor bredd av perspektiv och mer eller mindre specialiserade ämnesområden. I ett format anpassat för lärarnas verksamhet bör materialet publiceras så att det både är lätt att följa intressanta didaktiska diskussioner och lätt att hitta material som är tydligt förankrat i kurser och program. Resultatet blir en blandning av vetenskapsnära artiklar där pågående diskussioner publiceras och ett slags uppslagsverk, ett Wikipedagogia. Resultaten görs lätt tillgängliga i och med att redaktionen föreslår den ”bästa möjliga undervisningen”.
Detta sätt att organisera kvalitetsutvecklingen ger rimligen de positiva effekterna att undervisningens kvalitet höjs i ett nationellt perspektiv och att lärarna ges möjlighet till professionell meritering. Samtidigt sprids goda idéer i en professionell diskussion om de didaktiska frågorna med tydliga kopplingar till praktiken. Den gemensamma plattformen ger också drivande pedagoger chansen att åter ta initiativet i definierandet av god undervisning.
I den offentliga debatten är det ett initiativ som länge varit i händerna på personer långt utanför den yrkesgrupp som har daglig erfarenhet av undervisning. Vid sidan av att undervisningens kvalitet höjs kommer plattformen också vara ett utmärkt sätt att visa upp det yrkeskunnande som finns. För dem som lyckas publicera undervisningsmaterial kommer detta att vara en merit som väger tyngre i samma takt som materialet används av andra. För de skolor vars lärare publicerar material blir det ett kvalitetsargument. Därför kommer skolledningar att vara måna om att uppmuntra arbete i linje med denna modell. I bästa fall blir ett sådant arbete centralt i skolans strategiska utveckling. I dragkampen om elever och lärare är det en fördel att visa upp en dynamisk miljö i undervisningens framkant.
Vi tror att alla lärare stimuleras i sitt arbete av ett tillgängligt och högkvalitativt undervisningsmaterial. Det möjliggör ett lärande i dialog mellan stora delar av Sveriges lärarkår. Flera veckors lektionsplanering kan också sparas, tid som lärare i gengäld kan lägga på att utveckla de delar av verksamheten som speglar specialkunskaper och personliga intressen. Bytt är bytt och kommer mångfalt tillbaka!
Ola Uhrqvist & Fredrik Bonander