Efter att regeringen backat verkar det som om vissa fritidspedagoger med rätt vidareutbildning ska kunna bli behöriga att arbeta i särskolan och få lärarlegitimation.
Något färdigt förslag finns ännu inte men vi arbetar med inriktningen att fritidspedagoger, som har speciallärar- eller specialpedagogexamen med inriktning mot utvecklingsstörning, ska kunna bli behöriga och få legitimation, säger Elin Boberg som är utbildningsminister Jan Björklunds pressekreterare.
I särskolan finns också fritidspedagoger som har läst många fristående poäng i specialpedagogik, ibland fler än vad som krävs för en specialpedagogexamen, men utan att det lett till en sådan examen. De är i dag ofta anställda som speciallärare inom särskolan, men får enligt de nuvarande reglerna inte komplettera sina poäng för att bli behöriga.
För dessa fritidspedagoger planerar utbildningsdepartementet inga särskilda åtgärder. Elin Bobergs besked till dem är att de får gå en grundlärarutbildning, och därefter en speciallärarutbildning med inriktning mot utvecklingsstörning, om de ska bli behöriga att arbeta i särskolan.
Många fritidspedagoger har genom åren valt att vidareutbilda sig till specialpedagoger och arbetar i dag i grundskolan eller i centrala resursteam. Men nu föreslår Högskoleverket att specialpedagogexamen avskaffas och ersätts av en speciallärarexamen med inriktning mot specialpedagogiskt arbete.
Den nya inriktningen ska ge specialpedagogiska kunskaper så att läraren kan fungera som en kvalificerad rådgivare till både kollegor och föräldrar, den ska också ge särskilda kvalifikationer att hantera elever med koncentrationssvårigheter och även omfatta förskolan. Men blir förslaget verklighet stängs troligen en karriärväg för fritidspedagogerna. De blir sannolikt inte behöriga att söka till den nya speciallärarutbildningen eftersom regeringen bestämt att fritidspedagoger inte är lärare.
Håkan Hårdstedt arbetar på träningsskolan i Eskilstuna. Han är fritidspedagog och har en specialpedagogexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. Han kommer sannolikt bli behörig för sitt arbete i särskolan.
– Från början skulle jag inte få min lärarlegitimation eftersom jag är fritidspedagog. Då krävdes det att man i grunden var antingen förskollärare eller grundskollärare. Men efter att de ändrat sig har jag skickat in mina papper och hoppas att jag snart ska få min legitimation, säger Håkan Hårdstedt och fortsätter:
– Många av mina kollegor är i en mycket värre situation. De har väldigt många poäng i specialpedagogik, men ingen examen och måste därför komplettera sin utbildning, säger Håkan Hårdstedt.
En sådan kollega på träningsskolan är Sandra Puljar som är förskollärare med många poäng i specialpedagogik, men som saknar specialpedagogisk examen.
– Jag har efter överenskommelse med min chef läst specialpedagogik som enstaka kurser, eftersom det tidigare inte fanns några riktade utbildningar mot utvecklingsstörning. Därför kommer jag inte att bli behörig. Det är en sak att man inför nya behörighetsregler för nya lärare, men jag har aldrig tidigare varit med om att man retroaktivt blir obehörig efter att under många år varit behörig, säger Sandra Puljar.
Hon är rädd att det nya systemet riskerar att bli en kvinnofälla. Många som nu blir obehöriga är kvinnor, har fyllt 55 och får inte ta studielån.
– Efter att i många år ha arbetat heltid så kan man inte plötsligt klara sig på en halvtidslön och börja plugga utan studielån. Jag har ingen lust att plugga ytterligare tre år när jag redan har studerat specialpedagogik på halvfart i två år, säger hon.
Därför vet hon i dag inte riktigt hur hon ska göra.
– Jag har fått min legitimation som förskollärare, men däremot inte som speciallärare, trots att jag är anställd som det enligt anställningsbeviset.
Sandra Puljar har ändå en fördel jämfört med en fritidspedagog i samma sits. Som förskollärare är hon behörig att komplettera sin speciallärarutbildning via Lärarlyftet.