Betygsgapet mellan flickor och pojkar fortsätter öka

Skillnaden mellan flickors och pojkars slutbetyg ökar. Medan flickornas snittbetyg förbättras ligger pojkarnas kvar på samma nivå, konstaterar Skolverket.

Andelen niondeklassare som inte klarar betygsspärren till gymnasiet fortsätter att öka. Och det är pojkarna som ytterligare halkar efter.

Fem årskullar, med tiotusentals obehöriga elever, kan hinna lämna grundskolan innan trenden bryts.

I kullen som lämnade grundskolan i våras hade 12,5 procent, eller drygt 12.000 elever, inte godkänt i tillräckligt många ämnen för att bli behörig till något nationellt gymnasieprogram. Förra och förrförra året var andelarna 12,3 respektive 11,8 procent. Och det är alltså killarna som fått försämrade resultat, enligt Skolverkets statistik.

— Vi har haft inskrivet i skollagen i 50 år att skolan ska motverka traditionella könsroller. Ändå är det så att skillnaderna består och till och med ökar, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Bland killarna är det främst de med lågutbildade föräldrar och/eller utländsk bakgrund vars resultatet försämrats. Bland flickorna ökar både andelen behöriga och den genomsnittliga betygspoängen.

— Jag unnar tjejerna all framgång, men det vore hemskt allvarligt om vi tappar en generation pojkar och invandrare, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

Pojkar har som grupp alltid haft svårare. När resurserna minskar slår det framför allt mot dem, resonerar Thorwaldsson och ser mindre lågstadieklasser som en viktig lösning på problemet.

Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson, hävdar att utbildningsminister Jan Björklunds (FP) tidsfrist börjar löpa ut. OECD har pekat på att länder som lyckats bryta en negativ trend i skolan har gjort det på fyra—sex år.

— Att skylla ifrån sig och säga att förändringen kommer i en diffus framtid är ingen tröst för de tiotusentals elever som under tiden går ut grundskolan utan nödvändiga kunskaper, säger Ibrahim Baylan med adress Björklund.

Jan Björklund, minister på sjätte året, har upprepade gånger sagt att förändring tar tid Men han tillstår att problemet är akut.

— Ja, det har det varit i flera årtionden. Det är därför jag inte tänker ge mig. Jag viker mig inte för dem som säger att reformtakten är för hög, säger han och syftar på den nya lärarutbildning, nya kursplaner, lärarlegitimation med mera.

Han understryker att de stora reformerna sjösattes förra läsåret.

— Det är klart att det inte syns i niornas betyg nu. Det är klart att det dröjer. Per Thullberg har fått regeringens uppdrag att svara på frågan till när. Till dess får vi nöja oss med OECD som säger sex år, säger Björklund.

Har OECD rätt, och Björklund sätter 2011 som startår, betyder det alltså förändringar till det bättre år 2017.