Inga genvägar till den perfekta metoden

– Getter, ropar Nora och Tilde i munnen på varandra.

Catharina Tjernberg fortsätter att berätta ur Einar Norelius gamla barnbok från 1951, medan hon sätter upp figurerna på flanellografen.

”Första geten hette Röd, den åt bara smör och.”

– Bröd, svarar Nora och Tilde lika intresserat som nyss.

Nora Berlin och Tilde Lindblad går i förskoleklass i Örsundsbroskolan. Catharina Tjernberg är specialpedagog och tillsammans med logoped Ingrid Wikström låter hon alla sexåringar visa vad de kan genom att använda rim-sagor och olika tester i läs- och skrivutveckling.

Rummet är litet och fyllt av pedagogiskt material. Härinne har Catharina och Ingrid under lång tid utarbetat ett förhållningssätt som de kallar Språkbron, för att stötta barn som har läs- och skrivsvårigheter.

– Vi vill ta reda på svårigheterna och förebygga problemen. Att lägga en bra grund för det fortsatta skolarbetet helt enkelt, säger Catharina Tjernberg.

I förskoleklasserna utförs en språklig scree-ning som är avsedd att vara ett verktyg för att upptäcka elever som löper risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter och även dem vars språkliga förmåga inte ligger i nivå med åldern. Screeningen utförs av förskollärare under Ingrids och Catharinas ledning.

Förskollärarna introducerar också Praxisalfabetet för alla elever så att det är välbekant för dem när de börjar i år 1. Det används sedan under den första skoltiden så länge som eleverna är i behov av det.

– Resultaten granskas och vi tittar närmare på de barn som inte klarat screeningen så bra. För det mesta finns det alltid någon procent som behöver stöd även under en längre period, säger Catharina.

De barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter eller visar sig ha en svag språklig förmåga kartläggs ytterligare och med utgångspunkt från kartläggningen ges de insatser som eleven behöver. Kontinuerliga uppföljningar genomförs under elevens skoltid för att ge den bästa informationen om hur stödet ska utformas och anpassas efter varje elev. Eleven får både en-till-en-undervisning av Catharina, hjälp av speciallärare och anpassningar i klassrummet av klassläraren, under handledning av Ingrid och Catharina.

Skolans bibliotek spelar också en viktig roll i arbetet. Ett rum har iordningsställts där det finns tillgång till datorer med olika program. Där kan eleverna använda Daisy, lättlästa böcker, Stjärnböcker, storböcker med mera. Där finns också två bibliotekarier som servar eleverna med inlästa läromedel och övrig litteratur.

– Även detta är en satsning för att ge elever som har svårigheter i sitt tillägnande av skriftspråket extra stöd, förklarar Ingrid.

– Traditionellt upptäcktes svårigheterna först när eleven kommit till år 4 eller 5. Då har eleven ofta redan känslan av ett misslyckande i bagaget. Därför vill vi komma in betydligt tidigare.

Även om Språkbron är en enhet som framför allt lägger fokus på språkets betydelse för att eleven ska uppnå ett framgångsrikt skolarbete, betyder det inte att den ska fungera som en isolerad enhet på skolan.

– Det är alltid viktigt att man ser saker med så många ögon som möjligt och det handlar om ett teamarbete. Ett kontinuerligt samarbete som sker med alla yrkeskategorier som på något sätt arbetar med eller är involverade runt en elev. Elever och föräldrar är naturligtvis i högsta grad delaktiga, understryker Catharina.

Teamarbetet runt barnet gör att kopplingen mellan utredning och arbetet i klassrummet blir naturlig. Det förs reflekterande samtal och båda har känslan av att den pedagogiska medvetenheten ökat bland lärarna på skolan.

– Samarbetet med klasslärarna är A och O och dialog är det viktigaste i skolan, sammanfattar Ingrid.

Här finns den verkliga språkbron i praktiken.

– Ju mer vi pratar med varandra i skolan des-to mer kan lärarna utveckla varje barns unika lärmodell. Men det krävs att vi lyckas väcka tankar utan att någon går i försvarsställning, säger Catharina.

Hon understryker hur viktigt det är att skapa utrymmen för stunder att samtala på. Inte enbart formella möten, utan tid för att prata om ditt och datt. Catharina menar att inte sällan föds de bästa idéerna just då.

I år 4 görs en dyslexiutredning av de elever som fortfarande, trots stödinsatserna, uppvisar fortsatta stora svårigheter med läsning och skrivning.

– Vi upplever det som viktigt att dyslektiker inte bara får en utredning utan även en diagnos, eftersom de får en förklaring och beskrivning av vad som ingår i problemet och därmed får vi värdefull vägledning för planeringen av det fortsatta pedagogiska arbetet. Diagnosen blir ofta en lättnad för både eleven och föräldrarna, säger Ingrid.

Testerna är individuellt utformade för varje enskild elev och inget standardpaket.

Stöttningen från skolledningen betyder mycket i deras arbete. En rektor som har ambitionen att utveckla skolan och uppmuntra initiativ kan göra underverk. Båda talar om Dennis Holm, tidigare rektor på Örsundsbroskolan, som ett värdefullt stöd i utvecklingen av Språkbron.

– Trots att skolan var utsatt för kommunala besparingskrav så rörde han aldrig våra timmar i skolan. Han såg elevernas resultat i skolarbetet genom våra tidiga, förebyggande insatser, säger Catharina.

Sedan flera år presterar Örsundsbroskolans elever de bästa resultaten i kommunen. Det har också ställt krav på att Ingrid och Catharina ska finnas tillgängliga för de andra skolorna och idag sker screening av samtliga barn i förskoleklass. Men steget därifrån till att använda Språkbron som metod är långt och hittills har ingen lyckats lika bra som skolan där Ingrid och Catharina är verksamma.

– Det är naivt att tro att något som tagit oss så lång tid att utarbeta kan tas över och användas av andra omedelbart, menar Ingrid.

– Språkbron måste få fördjupas här och sedan kan metoder och idéer spridas till andra skolor. Vi behövs som pilotskola för att andra ska kunna komma hit och se hur vi arbetar. Vi bränner ut oss om vi ska åka runt och föreläsa, säger Catharina.

Catharina är förskollärare och specialpedagog, som har läst vidare till lärare för de yngre åren. Nu är hon dessutom doktorand vid Stockholms universitet. I sin forskning vill hon undersöka de framgångsfaktorer som påverkar läsning och skrivning.

Ingrid är logoped och arbetade i 30 år inom habilitering och på vårdcentral innan hon hittade sin roll i skolan. Nu driver hon egen konsultfirma och bor i Halland, men reser till Örsundsbro varannan vecka för att arbeta vidare med Språkbron.

De kompletterar varandra och har också genomgått KUM-utbildningen ”Språkstörning ur ett specialpedagogiskt perspektiv” tillsammans.

– Då fick vi en bra inblick i varandras kompetenser. För vi har våra olika yrkesroller och min roll är den utredande. Vi ska inte bli några Bill och Bull som säger samma sak, poängterar Ingrid.

Samarbetet mellan Ingrid Wikström och Catharina Tjernberg startade våren 2000. Hur Språkbron fungerar om ytterligare tio år vet de inte. Båda har en ödmjuk inställning till skolans utveckling och framtiden.

– Om tio år finns varken Catharina eller jag kvar här i skolan. Men jag hoppas att våra tankar och idéer lever kvar och att eleverna får det stöd som de behöver även i fortsättningen, säger Inger med självklarhet i rösten.

Efter tio års arbete i både medgång och motgång har de fått uppskattning och belöning för sitt arbete. Den 31 januari 2011 tilldelades de Bertil Hults pris ur kronprinsessan Victorias hand.

Vi inspireras av varandra och i samtalen har många idéer fötts som sedan omsatts i arbetet med Språkbron, säger säger Catharina Tjernberg här tillsammans med Ingrid Wikström.