På samma sätt som man kan ha grundläggande läs- och skrivsvårigheter kan man ha grundläggande brister inom den matematiska förmågan. Det menar Ulf Träff, docent i psykologi, som har forskat om matematiksvårigheter i tio år.
Vi får mer och mer kunskap om dyskalkyli, poängterar Ulf Träff, docent vid Linköpings universitet:
– För tio år sedan visste vi knappt vad det var. Speciellt de senaste fem åren har det hänt mycket inom forskningen på det här området.
Men kunskapen om dyskalkyli ligger ännu långt efter i utvecklingen jämfört med dyslexi.
Enligt Ulf träff har den som lider av dyskalkyli väldiga svårigheter när det gäller matematik.
– Då pratar vi om att man har svårigheter med den grundläggande matematiken, som de fyra räknesätten. Man har också svårt att kunna förstå och uppfatta numeriska tal.
Det finns olika teorier vad det här beror på, menar Ulf Träff. En är att man har en störning i antalsuppfattningen. Det vill säga förmågan att uppfatta antalet i en samling objekt och eller att uppfatta skillnaden i antal mellan två samlingar av objekt.
– De flesta människor ser direkt om ett ark innehåller en, två eller fyra prickar. Men för en med dyskalkyli går det långsammare att se det här.
En annan hypotes är att personer med dyskalkyli har svårt med att koppla ihop siffror och antal eller mängder.
– Den som lider av dyskalkyli har svårt att uppfatta att siffran fem representerar fem prickar. Eller att koppla ihop siffror och tal med antal och mängder. Problem med arbetsminne och långtidsminne är också något man brottas med, säger Ulf Träff.
Vad som ligger bakom de här svårigheterna är det i dag ingen som vet. Men flera tror att de är medfödda eller förvärvade under tidig ålder. Försök med magnetkamera har också visat att intraparietala sulcus, den delen av hjärnan som tillhör hjässloben, kan vara inblandad när det gäller dyskalkyli.
– Vid bland annat ett test där försökspersonerna skulle avgöra om det fanns mest röda eller blå prickar, hade de med dyskalkyli en lägre aktivitesnivå i just den delen av hjärnan, jämfört med kontrollgruppen, berättar Ulf Träff.
Han menar att dyskalkyli är väldigt snarlik dyslexi. Fem procent av befolkningen lider av dyslexi. Enligt Ulf Träff uppskattar man att en lika stor grupp har dyskalkyli.
– Fyrtio procent som har mattesvårigheter har också läs- och skrivsvårigheter.
Men fortfarande är dyskalkyli ett relativt okänt begrepp för de flesta.
– Vi befinner oss på samma nivå när det gäller dyskalkyli, som man gjorde för dyslexi på 1990-talet, menar Ulf Träff. Det är samma diskussioner. När det har gått några år kommer ingen att ifrågasätta dyskalkyli, på samma sätt som att man inte längre ifrågasätter dyslexi.
Ulf Träff forskar nu på en grupp förskolebarn som forskargruppen följer upp till tredje och fjärde klass, för att se om man tidigt kan skilja ut barn med särskilda matematiksvårigheter.
– Matematiksvårigheter kan ha olika orsaker. Man kan vara normalbegåvad och ändå ha problem med matten. Men hos barn som har dyskalkyli är det väldigt stora grundläggande skillnader. De kan ligga två år efter i matematikkunskaper jämfört med sina klasskamrater.