»Se undervisningen med elevens ögon«

De har arbetat med de principer för undervisning och lärande i klassrummet som John Hattie lade fast i sin bok »Visible Learning« för några år sedan. En bok som 2011 följdes av den läraranpassade versionen »Visible Learning for Teachers«, nu översatt till svenska.

— Det allra viktigaste för lärare är att kunna se sin egen undervisning med elevernas ögon, säger han på en knastrig telefonlinje från Nya Zeeland.

Han fortsätter med att påpeka att den respons som lärare får från elever är en ännu kraftfullare faktor för att förbättra elevernas resultat, än lärarnas respons till eleverna.

Forskningsstudien »Visible Learning« bygger på över 800 metaanalyser (se ruta) av forskning om vad som påverkar resultaten i skolan. John Hattie har använt avancerade statistiska metoder för att beräkna vilka undervisningsmetoder och sätt att organisera klasser som är effektivt för elevernas resultat.

Kan du ge exempel på lyckade metoder?

— Feedback i båda riktningarna är väldigt effektivt. Det som ger resultat är observationer, bedömningar och diskussioner i klassen som lärarna använder för att få en bild av hur eleverna tänker — och vad de kan och inte kan. Och som de sedan använder för att förändra undervisningen.

Något som är mindre bra att göra som lärare?

— Läxor och projektarbeten är exempel på mindre effektiva sätt att arbeta. Läxor ger dock lite bättre resultat i gymnasiet än i grundskolan. Projekt är en mycket dålig metod, eftersom den kräver så mycket kunskap och förståelse och verkliga experter till lärare, vilket också gör att det faktum att många elever inte har med sig så mycket resurser hemifrån kan få stor betydelse för resultaten.

Din forskningsstudie Visible Learning fick kritik som handlade om att en så stor statistisk sammanställning av forskningsartiklar där forskningen gjorts under olika förhållanden, kan innehålla många felkällor som påverkar resultaten. Vad säger du om det?

— Det som är bra med den statistiska metoden som jag använt och som går ut på att räkna ut effekter av olika faktorer är att den gör forskningsresultaten från olika studier jämförbara med varandra eftersom de har räknats om till en gemensam skala. 

Vilken roll spelar bakgrundsfaktorer, som socioekonomiska förhållanden, för elevernas prestationer?

— En av mina nyckelfrågeställningar handlar om huruvida skilda bakgrundsfaktorer, som elevernas ålder, land och socioekonomiska nivå, gör någon skillnad när det gäller vad i skolan och undervisningen som förbättrar resultaten. Och det visade sig att det med några undantag inte påverkade dem.

— Det som fungerar bäst för att öka elevernas prestationer verkar bero på samma underliggande mekanismer, oavsett om det rör sig om femåringar eller 15-åringar, i matte eller musik, i Sverige eller i Australien.

Du har kritiserats för att inte vara så intresserad av dessa bakgrundsfaktorer?

— Socioekonomiska faktorer kan ha stor betydelse för resultaten. Men jag forskar på vad skolan och lärarna kan påverka, nämligen det som händer i klassrummet och det har jag varit tydlig med i boken.

John Hatties resultat har också ifrågasatts kring hur tillämpbara de är i olika klassrum i olika skolkulturer runt om i världen.

Finns det risk att de används på ett förenklat sätt?

— Ett av mina huvudbudskap är att lärare och skolledare behöver undersöka effekterna av det de gör i skolan. Det betyder att de dagligen ska fråga sig om den egna undervisningen är verkningsfull, och i så fall på vilka av eleverna och i vilken utsträckning.

— Det finns en uppsättning sådana frågor som kan användas i klasser i de flesta länder.

Din nya bok har nu översatts till svenska och fått titeln »Synligt lärande – så kan lärare maximera elevers studieresultat«. Hur skiljer sig den från den tidigare boken?

— Nu är det lektionen som är i fokus. Jag skriver utförligt om vad forskningen säger om hur man planerar, startar, genomför och avslutar en lektion. Den innehåller också övningar och checklistor som lärare kan använda.

Kan du sammanfatta vad lärare bör göra för att lektionerna ska bli bra?

— Det första och viktigaste är att lärare måste samarbeta när de planerar lektioner och då använda sig av erfarenheter från sina tidigare lektioner. Det gäller att fokusera på det som fungerat bra för klasser och enskilda elever och basera planeringen på det.

— Det är också viktigt att lyssna på kritik från andra lärare om vad som gett effekt, liksom att utveckla mera utmanande lektioner.

Varför är det viktigt att lärare samarbetar?

— Samarbetet hjälper dem att bygga upp gemensamma begrepp om vad som kan räknas som framsteg och gör det dessutom lättare för eleverna att ha olika lärare.

John Hattie skriver i sin nya bok att den största effekten på elevernas lärande uppstår när lärare lär av sin egen undervisning och när eleverna utvecklas till sina egna lärare.

Vad menar du?

— Lärare måste kunna se sin egen undervisning med elevernas ögon, veta var eleverna befinner sig kunskapsmässigt och vad som är utmanande för dem. Detta är det viktigaste i lärarnas förhållningssätt till eleverna.

— Sedan måste de kunna förändra sin undervisning utifrån detta. När elever misslyckas så är det läraren som måste ändra sig mest.

Och när det gäller eleverna?

— Elever måste lära sig studiestrategier av olika slag. Det handlar bland annat om att kunna tänka framåt, söka och värdera information, lösa problem och kunna koncentrera sig om och om igen utan att bli uttråkade.

— Detta är vad livslångt lärande handlar om, att lära sig att lära sig själv.

Kan du ge exempel på de frågor som lärare bör ställa sig själva?

— Vilken kvalitet är det på de belägg som jag har för hur min undervisning påverkar eleverna? Tycker andra lärare också att mina belägg har tillräcklig kvalitet och tycker de att mina idéer om hur jag ska förbättra min undervisning håller? Lär jag eleverna både strategier, färdigheter och kunskapsinnehåll? Engagerar jag eleverna så att de verkligen lär sig och inte bara hålls sysselsatta? Finns det effektivare sätt för mina elever att bli bättre på än de jag använder nu?

Du har sagt att det är viktigt för lärare att vara passionerade. Varför då?

— Passionen handlar om varje lärares önskan att eleverna ska börja dela lärarnas kärlek till sitt ämne och utveckla färdigheter så att de kan gå mer på djupet i frågeställningarna. Det handlar om att göra skillnad, och till och med avgörande skillnad, i elevens liv.

— Den här passionen kan trötta ut lärarna känslomässigt men också pigga upp.

Hur ser du på de misstag som görs i skolan?

— De bästa förutsättningarna för lärande finns i de klassrum där man får göra misstag. Det är där undervisningen frodas. Det måste finnas en hög grad av tillit mellan elever och lärare och sinsemellan eleverna för att det ska fungera. Det måste var ok att säga att man inte förstår utan att förlöjligas av andra elever eller av ignoreras av läraren.

Vad bör skolpolitiker och skolmyndigheter göra för att hjälpa lärare använda sig av dina forskningsresultat?

— Se till att lärare och skolledare har de resurser och hjälpmedel som gör att de regelbundet kan utvärdera vilka effekter den egna undervisning har och hur de sedan ska förbättra den. På samma sätt måste politiker och skolmyndigheter fråga sig vilka effekter deras egna handlingsprogram har. De måste vara öppna med hur det fungerar och sluta med den politik som inte ger resultat.  Alltför ofta fortsätter man på samma sätt ändå. Istället för att bara samla in mera data så bör myndigheterna börja ställa frågor till skolorna på ett sätt som gör att skolorna tvingas utveckla kvalitativt bra metoder för att utvärdera sin undervisning. 

Hur ska man ta till vara lärarnas kunnande?

— Man måste se till att lärare blir så säkra på resultaten av sin egen undervisning att de kan tala om vilka metoder som skolan ska lägga resurserna på. Lärares yrkeskompetens är den mest underutvecklade resursen i utbildningssystemet.