De grundskolor i Stockholm som beordrats att ge lärarna höga lönepåslag får inga extrapengar till det. Påslagen ska rymmas inom skolans egen budget.
- Om vi ändrar på det får vi problem med vårt system för resursfördelning, säger Stockholm stads grundskoledirektör Håkan Edman.
Stockholms modell för löneöversynen inom grundskolan har väckt stort rabalder. De flesta skolor ska hålla sig till avtalets lägstanivå, men åtta skolor har valts ut som ska lägga ut ytterligare 0,5 procentenheter. Sju skolor måste lägga sig 0,5 procentenheter under lägstanivån.
Stockholm har ett system där resurserna fördelas till varje skola per elev med ett tillägg baserat på socioekonomiska faktorer. Att skolorna nu beordras att betala olika mycket i lön ändrar inte på det.
- I så fall skulle vi behöva lägga ut pengar vid sidan av systemet. På några år skulle resursfördelningen bli helt hopplös, säger Håkan Edman.
Enligt Håkan Edman handlar det om så lite pengar att konsekvenser för skolorna blir små. Med extra löneutlägg på 150 kronor i månaden per lärare uppskattar han att det rör sig om 50 000-75 000 kronor för en skola med en årsbudget på 20-30 miljoner.
- Det är ett marginellt problem i förhållande till det vi försöker rätta till, nämligen att skolornas medianlöner kan skilja sig åt med ett par tusen kronor, anser han.
Enligt Håkan Edman har inga av de skolor som har beordrats att lägga ut mer bekymmer med ekonomin. Däremot blir det nobben om någon annan skola med god ekonomi skulle vilja ge mer än det anvisade till sina lärare.
- Ja, för vad ska vi annars säga till de skolor som har en dålig ekonomi, ska de inte behöva lägga ut något alls? Det krävs samordning för att hamna på rätt nivå och uppfylla avtalet. Avräkningen av avtalet sker på kommunnivå.
För de sju skolor som tvingas hålla sig under lägstanivån innebär detta system att de får lite mer pengar över till verksamheten när lärarnas löner är betalda än vad de annars skulle ha.
Ingvar Lagerlöf