Reaktionerna från lärarna har varit starka.
— Luften gick fullständigt ur skolans lärare när vi fick reda på det. Min första reaktion var att jag slutar, säger läraren Jerker Dahlin, arbetsplatsombud för Lärarförbundet på Nybohovsskolan, en av de skolor som får lägre löneökning.
— Vi pekas ut som en sämre skola. Det är en kollektiv bestraffning, säger hans kollega Simon Sandström.
Lärarna på de sju skolorna får nöja sig med i snitt 3,7 procent i lönepåslag, det vill säga 0,5 procentenheter under avtalets lägstanivå som är 4,2 procent. På åtta utvalda grundskolor får lärarna i snitt 4,7 procent, alltså lika mycket över lägstanivån.
Skolorna har valts ut utifrån betyg och resultat på nationella prov i förhållande till skolornas socioekonomiska sammansättning. Stockholms stads grundskoledirektör Håkan Edman menar att det är ett sätt att premiera skickliga lärare och samtidigt utjämna omotiverade lönelägen mellan olika skolor.
— Skolor får gärna ha olika lönelägen men det ska i så fall grundas på ett medvetet arbete och inte som i dag på olika kulturer eller på slumpen, säger Håkan Edman.
Jerker Dahlin anser att löner som sätts utifrån elevernas resultat uppmuntrar till att ge alltför höga betyg.
— I mitt eget ämne trä- och metallslöjd finns inga nationella prov. Om jag vore slipad skulle jag kunna sätta vilka betyg som helst och motivera det, säger han.
— All kunskap kan inte mätas och det finns inga socioekonomiska variabler som är finstilta nog att täcka det arbete vi gör med eleverna.
Lärarförbundets lokalavdelning i Stockholm kräver att beslutet dras tillbaka. Det är ett olyckligt utpekande av skolorna och det vore direkt förödande att driva igenom beslutet i konfrontation med Stockholms lärare, anser lokalavdelningens ordförande Johan Törnroth.
— Lönesättande chef förlorar sitt mandat i löneöversynen. Det är också vår bestämda uppfattning att det är lärares kvalitativa arbete som ska värderas och inte elevers betyg, säger han.