Forskarsatsning når inte skolorna

Lärarnas tidning har undersökt vad som hänt med de lärare som gick den första omgången av den statliga satsningen på forskarskolor (se ruta längst till höger).

Det visar sig att 76 procent av dem som tagit sin examen jobbar kvar i skolan som lärare. Av dem svarar 86 procent att deras nyvunna kunskaper inte alls eller bara till liten del tas till vara i skolan. Detta trots att ett uttalat syfte med satsningen är att bygga upp skolans och förskolans kunskapsbas och öka antalet lärare och förskollärare med utbildning på forskarnivå.

— Det kan bero på skolledningen. Många är osäkra på vad de kan använda de forskarutbildade lärarna till. Om någon licentierat om oceaner så kan det vara svårt att se att den läraren kan bidra med så mycket mer än de djupa ämneskunskaperna, säger Astrid Pettersson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet och mentor för de forskarstuderande lärarna från Stockholms stad.

Helena Bjelvenius är utredare i skolforskningsfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Hon menar att det saknats en strategi för att ta till vara forskarlärarnas kompetens i många kommuner, och att det brustit i kontakten mellan kommuner och lärosäten.

— Det är avgörande att få till en bättre dialog från början kring vad man ska studera, hur man ska lägga upp arbetsuppgifterna i verksamheten under tiden och hur man ska sprida resultatet, säger hon.

I kommande satsningar på forskarskolor är det kommunerna som ska stå för lärarnas lön under tiden de forskar, och inte som tidigare staten. Det hoppas Helena Bjelvenius leder till ett mer strategiskt arbete där läraren blir en del i kommunens skolutveckling.

— Satsar man pengar måste man ha en plan för hur man tar till vara kompetensen,säger hon.

Enligt Högskoleverkets bedömning är det tveksamt om satsningen på forskarskolor kommer att få avsedd effekt. I en rapport från i somras betecknas den som dyr och begränsad.