”Syns man så finns man”

– Vi försvann in i skolan och glömde prioritera vår egen verksamhet. Vi var ingen prioriterad grupp vare sig hos kommunen eller ute på skolorna, berättar Camilla Alm, fritidspedagog på Hjortsbergsskolan och medlem av styrgruppen Reflexen.

Medan Hjortbergsskolan ligger i centrala Ljungby ligger Åbyskolan en bit utanför, i samhället Lagan och det är här Camilla Alm, tillsammans med två rektorer och fyra fritidspedagoger till, har träffats för terminens sista styrgruppsmöte.

Reflexen är ett resultat av fritidspedagogernas beslut att sätta ned foten och göra något åt saken. Namnet kom av sig självt.

– Syns man inte så finns man inte. En reflex gör att man syns så namnet var ganska givet tyckte vi, berättar Åbyskolans rektor Efva Lena Andersson, som varit med i styrgruppen sedan starten.

Det är inte mer än fem-sex år sedan som fritidshemmen levde en undanskymd tillvaro i Ljungby kommun – Sveriges till ytan största kommun söder om Dalälven. Ibland rådde till och med förvirring inom kommunen om vem som var ansvarig. Hörde verksamheten hemma inom barnomsorgen eller tillhörde den skolan? Båda slog ifrån sig. Samtidigt låg ju fritidshemmen inom skolans fysiska område och fritidspersonalen togs alltmer i anspråk i skolans undervisning. Mer och mer av fritidspedagogernas tid gick åt till arbete på lektionerna.

De arbetade parallellt med lärarna som assistenter, ibland som vikarier, ibland som lärare, ibland till och med som mentorer. Ofta började deras arbetsdag så pass tidigt på morgonen att när det väl var dags för fritids, räckte inte personalen till. Åtminstone inte för en kvalitativ verksamhet.

– Vi blev hela tiden hjälpredor i skolan. Någon planeringstid för fritids hade vi aldrig, säger Camilla Alm.

När det kom till studiedagar och fortbildningsinsatser hänvisades fritidspedagogerna till samma föreläsningar och kurser som lärarna.

– Ibland satt jag tillsammans med lärare på föreläsningar där fritidshemmet inte nämndes en enda gång. Då kände man sig rätt trött, berättar hon.

Idag är situationen glädjande nog en helt annan. Det är rejält uppmuntrande att höra hur styrgruppen lyckats skapa helt nya och bättre förutsättningar för fritidspedagogerna i fritidshemmet.

Framför allt har gruppen på olika sätt lyckats stärka yrkesrollen och därmed givit bättre kvalitet i det som är deras uppdrag. Reflexen framstår som ett tydligt bevis på den kraft och styrka som skapas när människor går samman. Idag har gruppen stöd både från kollegor och från förvaltning.

Förändringar och förbättringar har kommit till stånd utan några stora uppoffringar från någons sida. Styrgruppen möts inte mer än ett par gånger per termin och aldrig mer än en timme åt gången.

Mötena är strukturerade och utan segdragna diskussioner.

Genom styrgruppen har en samverkan mellan fritidshemmen kommit till stånd och det har bland annat lett till möjligheter att bjuda in föreläsare och erbjuda fortbildning som är specifikt inriktad på fritidshemsfrågor. Gruppen har också dragit igång det nätverk där, i stort sett alla fritidspedagoger från de kommunala skolorna ingår.

– Vi har fem nätverksgrupper med tio–tolv personer i varje. Vi i styrgruppen är ledare för var sin grupp, säger Susanna Petersson, fritidspedagog på Kungshögsskolan.

När nätverken har sina träffar två gånger per termin, möts de på olika skolor.

– Vi åker runt och träffas på olika skolor varje gång. Att komma och se hur andra har gjort, hur de har löst problem och hur de har tänkt kring olika frågor ger mycket. Vi lär oss av varandra, säger Susanna Petersson.

Ann-Carin Andersson rektor för fritidshemmen i Ryssby och på Bolmsö är snabb med att flika in:

– Som sann smålänning konstaterar jag att det är en mycket givande fortbildning som vi får av varandra. Och det är den billigaste, säger hon och ler stort.

Varje nätverk koncentrerar sig på att diskutera en fråga i taget.

– Just nu har vi nätverk som diskuterar in- och utskolning, komplettering, meningsfull fritid och de allmänna råden. Vi funderar också på att skapa ett nätverk runt frågan kring vad ordet rekreation innebär. Vad är rekreation? Vi måste tolka orden. Och vi måste ta till oss de nya styrdokumenten – NU! Vi måste kunna påvisa för kollegor, för ledning, för föräldrar och för oss själva att vi har stöd i styrdokumenten för vad vi gör. När folk frågar: Varför? måste vi kunna svara: Därför! säger Efva-Lena Andersson.

Sedan de nya reglerna kring legitimation och behörighet dök upp har det blivit än viktigare.

– Eftersom vi inte får lärarlegitimation så behöver vi ännu mer än tidigare synliggöra vårt kunnande, säger Camilla Alm.

Dessutom har behörighetsreglerna satt myror i huvudet på fritidspedagogerna som tänker att de ska bjuda in någon från Skolverket att komma och bringa klarhet.

– Står det inte lärare på ditt examensbevis får du ingen legitimation. Hur står det i förhållande till Lärarlyftet 2 där du som fritidspedagog har möjlighet till komplettering för behörighet att undervisa i ämnen som bild och drama. Vad menar beslutfattarna, undrar Camilla Alm.

Förutom att planera för ett besök från Skolverket, sätta datum för nästa års nätverksträffar och besluta om ett informerande besök på kommunens nämndsammanträde, drar styrgruppen också upp riktlinjerna för den årliga kickoffen för alla kommunens fritidspedagoger, som ska inleda höstterminen.

Genom nätverken känner alla igen varandra. Möjligheten för en kollega att skicka en fråga via mail eller att ringa en signal till en annan och fråga Hur gjorde ni? har ökat. Meningen med samlingen inför höstterminen är att kolla av nätverken, men framför allt att ännu mer bygga upp den här känslan av samhörighet.

Tid, plats, vad kickoffen ska innehålla såväl i aktiviteter som i förtäring bestäms i flygande fläng och arbetsuppgifterna fördelas mellan styrgruppens medlemmar på ett häpnadsväckande smidigt sätt. ”Det ordnar jag”, hörs från bordets alla hörn.

– Vi har bestämt att vi aldrig talar organisation på våra styrgruppsmöten utan håller oss till sånt som berör fritidshemmens innehåll. Det hjälper oss att hålla fokus. Och eftersom alla i gruppen är så positivt inställda och gärna ställer upp, så går allt så lätt. Ibland kommer några till och med på sin fritid, fast de får ta ut tiden senare – hoppas jag, säger Efva-Lena Andersson.

På den stund som är kvar hinner styrgruppen också besluta om att skriva sin historik i ett häfte som de ska överlämna i samband med besöket i nämnden. Och att en enkät till de olika skolornas rektorer ska utformas och skickas ut under hösten.

– I den vill vi fånga hur utvecklingen har sett ut på de olika skolorna och hur den har märkts. En sådan enkät är viktig som stöd till fritidspedagogerna, så vi kommer med på dagordningen. Det är viktigt för oss att hävda vårt uppdrag, säger Ann-Carin Andersson

I Ljungby kommun står organisatoriska förändringar för dörren. Fritidshemmen och förskolan står sedan en tid utan utvecklingsledare på kommunen, och om och hur tjänsten kommer att besättas vet styrgruppen i dagsläget lika lite som om vilka rektorer som får vara kvar och var.

– Med en omorganisation vet man aldrig … Vi vill kunna visa våra politiker på det systematiska kvalitetsarbete styrgruppen har utfört och på den utveckling som skett genom den, berättar Efva- Lena Andersson.

Under sina år har styrgruppen förutom nätverksträffar och föreläsningar anordnat studieresor och workshops, kickoffs och Fritidshemmens dag. De har inhämtat information och de har förmedlat frågor och funderingar vidare ut i nätverken.

– Om inte Reflexen funnits hade inget av det blivit av. Jag slåss mer för min planering idag. Jag accepterar inte längre att bara ”vara med” på lektionerna. Fritids är min huvudsyssla och jag är stolt över mitt uppdrag, säger Susanna Petersson från Kungshögsskolan.