Som förskollärare måste jag säga att också jag är urbota trött! Man blir uppgiven och frustrerad när man läser och hör om kollegor som fortfarande lever kvar i ”dagisvärlden”. Det är illa nog att samhället ännu inte har anammat den förändring som pågår (även om det har blivit bättre) men att man dessutom ska behöva lära kollegor detta är illa. Jag antar att signaturen ”M” också titulerar sig ”fröken”!? På min förskola existerar inte ordet dagis och här finns heller inga fröknar. Hör och häpna, här har vi alla namn!
Om vi någonsin ska få upp statusen för vårt viktiga arbete i förskolan så måste vi börja med att nämna verksamheten vid dess rätta namn. Eller som jag brukar säga, det är bara hundar som är på dagis.