Hälften av alla niondeklassare har upplevt konflikter. Flickorna har betydligt oftare än pojkarna hamnat i någon form av dispyt med lärare eller kamrater. Det visar de första resultaten i ett forskningsprojekt om konflikter i skolan.
Fyra skolor i Skåne och lika många i Stockholm har granskats. Bakgrunden är att anmälningarna om kränkande behandling har ökat dramatiskt de senaste åren.
– Det intressanta är att många elever trots allt vill lösa sina konflikter själva. De vill inte använda de metoder för konfliktlösning som skolan tillhandahåller, sedan de prövat dem, säger Antoinette Hetzler, professor i sociologi vid Lunds universitet.
Hon leder forskningsprojektet ”Konflikter i skolan: Lag, regler och dynamik i vardagens skolmiljö”.
Antoinette Hetzler tror att det kan bero på att eleverna har lärt sig av de konfliktlösningsmetoder de prövat och känner att de klarar att lösa konflikterna själva.
– Men det kan också vara så att de upplever att metoderna på olika sätt förvärrar konflikterna genom att till exempel fler elever dras in.
Hon menar att det för skolan gäller att varken dramatisera eller negligera de konflikter som eleverna upplever.
– Skolan behöver inte ta ansvar för allt som sker mellan eleverna.
Konflikterna kunde röra sig om att skolkamrater uttryckt fördomar, fällt sexistiska kommentarer, att de blivit hånade, retade eller kallade elaka saker. Det har skett direkt, via mobil eller på internet. De kan också ha blivit utfrysta, knuffade, fasthållna eller slagna.
Konflikter med andra elever var vanligast bland flickor. Flickor var mer rädda för att uttrycka sin åsikt, kände sig mer otrygga och utsattes för mer sexistiska kommentarer, fördomar och psykiska kränkningar. Killarna blev mer hånade, retade, knuffade, fasthållna och utsatta för fysiskt våld.
Elisabet Rudhe