Svenska skolor blir allt mer segregerade. Men i de flesta kommuner går det att få till högstadieskolor med en balanserad elevsammansättning. Den slutsatsen drar Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, i en vetenskaplig studie.
I den skolpolitiska debatten hävdas ofta från det fria skolvalets försvarare att det är boendesegregationen som här huvudorsaken till att skolorna blir allt mer segregerade. Detta är enligt Bo Malmberg fel.
– Boendesegregationen har inte ökat under 2000-talet. Det är det fria skolvalet som ligger bakom att skolorna blir alltmer segregerade.
Han har använt nya statistiska och kulturgeografiska metoder för att undersöka vad som händer med elevsammansättningen om man tillämpar närhetsprincipen, det vill säga att elever ska gå i den närmaste skolan, och räknar med ett upptagningsområde på 400 elever.
– Då visar det sig att det bara är i cirka 20 kommuner som boendesegregationen gör det svårt att få till en balans mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund i högstadieskolorna, säger Bo Malmberg.
Han menar att en orsak till att boendesegregationen lyfts fram som den viktigaste förklaringen är att man tidigare mätte villaområden och hyreshusområden för sig och då såg det ut som boendesegregeringen var stor.
Varför är det bara i ett mindre antal kommuner som boendesegregationen lägger hinder i vägen för blandade elevgrupper?
– Det beror på att man i den svenska stadsplaneringen har bemödat sig om att skapa bostadsområden med olika upplåtelseformer. Villor, bostadsrätter och hyresrätter ligger nära varandra och det gör att bostadsområdena ändå inte blir så segregerade i de flesta kommuner.
Vilka är dessa cirka 20 kommuner där boendesegregeringen trots allt är utbredd?
– Det är storstadskommunerna men också en hel del både större och medelstora kommuner.
Varför är boendesegregationen mer utbredd i storstäder?
– I små städer kan det vara nära mellan högstatus och lågstatusområden. I större städer kan det vara hela stadsdelar som får en lågstatusstämpel.
Kan boendesegregationen vara olika omfattande i likartade kommuner?
– Ja, det kan den. Men vi vet inte så mycket om varför vissa kommuner utvecklar mer segregerade bostadsområden än andra likartade kommuner. Man måste titta på den lokala historien för att förstå varför.
Måste det fria skolvalet tas bort för att segregeringen ska stoppas?
– Jag föreslår så kallade skolgallerior. Man kan i samma skolhus lägga skolor med olika utförare. Då kan man behålla skolvalet men i viss utsträckning få till en mera balanserad elevsammansättning.
Elisabet Rudhe