Föräldrar har rätt till inflytande över barnens utbildning. På Oscar Fredriksskolan i Göteborg har man en lång tradition av samverkan med föräldrarna och rektor Britt-Marie Almer ser många fördelar.
– De som kan frågorna och jobbar nära barnen kan bäst berätta hur det fungerar på skolan och det gör föräldrarna trygga med att vi driver en bra verksamhet. Då vågar de lita på att vi ser saker, tar itu med dem och sköter vårt uppdrag.
Föräldrarepresentanterna, några från varje klass, utses på hösten och på mötena som hålls en gång i månaden brukar det komma mellan tio och trettio personer. Varje möte har ett tema som bestämts tillsammans med föräldrarna. Det kan handla om skolans sociala klimat och värdegrundsarbete, hur man ska ta sig an kritik från skolinspektionen, utomhusmiljön eller omorganisationer. Man tar också upp vad föräldrarna vill få ut av föräldramötena i sina klasser.
– De vill prata om hur barnen lär sig och inte så mycket om klassresor eller klasskassan, konstaterar rektor Britt-Marie Almer.
Britt-Marie Almer ser många fördelar med engagerade föräldrar och täta kontakter. Mötena skapar tillfälle att ge information, hämta in synpunkter och förankra beslut som fattats. Föräldrarna bidrar också praktiskt på olika sätt. Traditionen med loppmarknad varje höst drivs av elever tillsammans med föräldrarna. Hälften av intäkterna går till något internationellt projekt för bistånd eller klimatarbete och hälften används till något på skolan. De fina lekhusen på skolgården har införskaffats med loppmarknadspengar.
I november öppnade skolan igen efter att ha renoverats i ett och ett halvt år. Före byggstarten fick både elever, personal och föräldrar ingå i en kommitté som hade möjligheter att påverka vad som skulle göras och hur. Under tiden klasserna var utportionerade på andra skolor hölls en hel del undervisning utomhus, i parken Slottsskogen, och då hjälpte föräldrar till med praktiska saker som mat och material eller genom att vara med i verksamheten. Det gav också goda tillfällen för skolan att visa upp hur man arbetar.
Oscar Fredriksskolan har engagerade föräldrar men Britt-Marie kan ibland ändå tycka att det är ganska få som tar del av sina barns skolgång. Alltför många har ont om tid eller prioriterar annat. Hon uppmuntrar gärna fler att engagera sig, också på nivån över den egna skolan.
Stadsdelen har ont om pengar och har tvingats till stora neddragningar. Fritidsgrupper på över 40 barn förekommer. Dessutom har det skett stora omorganisationer som orsakat oro. Föräldrar har skapat mejllistor och diskussionsgrupper på nätet. De anordnar manifestationer och demonstrationer och försöker aktivt påverka politikerna. Numera hålls regelbundna rådslag för alla med barn i stadsdelens skolor. Jag frågar Britt-Marie Almer om hon inte kan känna sig klämd ibland, mellan föräldrarnas frustration och neddragningsorder från högre ort.
– Jo, det är klart att jag kan! utbrister hon.
Ibland kan föräldrars ilska vara svår att hantera men också de samtal som börjar i aggressivitet ger något om man lyssnar, menar hon.
– Det ligger nästan alltid något i vad föräldrarna säger. De kan ha sett saker som vi har missat. Prestigelöshet från min sida leder till bra diskussioner och till samarbete.
Just nu ser man över hur föräldrarnas inflytande kan bli mer formaliserat på Oscar Fredriksskolan. Juridiskt kunniga på stadsdelsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram en mall för samråd och föräldramedverkan. Man tittar också på möjligheterna att införa en styrelse med föräldramedverkan.
Det är något som Ann Nolin, som har barn på Oscar Fredriksskolan, ser mycket positivt på. Hon är starkt engagerad både på skolan och på stadsdels- och kommunnivå för att öka anslagen och stärka barnperspektivet i den förda politiken. Ann Nolin vill gärna se större möjligheter att påverka även om hon tycker att Britt-Marie Almer redan i dag är bra på att fånga upp föräldrarnas engagemang.
– Även om hon inte alltid kan gå oss till mötes så lyssnar hon. Har man en bra dialog så gör det inget om man har olika åsikter. Då vet vi mer om varandras situation och möjligheter.
Också inom föräldragruppen finns olika åsikter men diskussionerna brukar vara givande, tycker Ann.
– Alla föräldrar tillför olika saker. En del vill bara arbeta inåt på skolan, andra vill även trycka på politiskt. Det behövs både och – och vi kompletterar varandra.
På Håksbergs skola i södra Dalarna har man en föräldrastyrelse sedan 2004. Skolan är liten och var nedläggningshotad men räddades av engagerade föräldrar. Styrelsen har beslutanderätt över samverkansfrågor för förskola, skola och fritids, den yttre och inre miljön, friluftsverksamheten och skolans profilering – det finns planer på en hockeyinriktning. Bo-Lennart Johannesson är rektor och berättar att styrelsen också får tycka till vad gäller ordningsregler och likabehandlingsplan.
– Att styrelsen ger feedback på våra idéer och tankar direkt gör att vi kan tänka till en extra gång och dessutom slipper klagomål efteråt.
Han råder alla rektorer vars skolor ska få lokala styrelser att tillsammans med en jurist se över hur det lagliga utrymmet för medbestämmande ser ut och att noga fundera igenom vilka frågor som kan vara relevanta för en styrelse. Ansvar för personal, ekonomi och personalens fortbildning skulle han aldrig lämna över till styrelsen men att ge synpunkter är förstås möjligt.
Skolans styrelse består av fyra tjänstemän, tre föräldrar och en representant från byalaget. Det finns också en livaktig föräldraförening på rektorsområdet, som bidrar med mycket praktiskt arbete. Under de årliga två arbetsdagarna målar och fixar föräldrarna miljön både ute och inne. Den nya hockeyrinken har de bidragit mycket till och en crossbana är på gång. Föräldraföreningen stöttar också med pengar och engagemang vid exempelvis friluftsdagar och avslutning.
– Det ger mycket för skolan att föräldrarna är engagerade.