När en legitimerad lärare blir anmäld

En tanke bakom legitimationsreformen är att stärka rättsäkerheten för barn och elever. Reformen har gjort det möjligt för enskilda personer att anmäla en legitimerad lärare eller förskollärare till Skolinspektionen. Vem som helst kan anmäla en legitimerad lärare: elever, föräldrar eller skolpersonal. Utifrån de erfarenheter som finns inom vården är det sannolikt att Skolinspektionen snart kommer att få ta emot anmälningar mot lärare.

Men Skolinspektionen kan också starta ett ärende på eget initiativ på grund av vad som har framkommit i något annat sammanhang eller efter att ha tagit del av en brottsmålsdom från domstol, enligt förordningen om underrättelse till Statens skolinspektion om domar i vissa brottmål (2011:278). Enligt förordningen är domstolar skyldiga att underrätta Skolinspektionen om domar där legitimerade lärare eller förskollärare har dömts för brott som de har begått i sin yrkesutövning eller i samband denna. Vidare ska domstolarna underrätta Skolinspektionen om den legitimerade läraren eller förskolläraren har dömts för mord, dråp, grov misshandel, människorov, sexualbrott, grovt rån eller barnpornografibrott.

Om det är uppenbart att anmälan inte kommer att leda till att läraren varnas eller får sin legitimation indragen, påbörjar Skolinspektionen ingen utredning. Annars inleder de en utredning, som normalt görs på någon av Skolinspektionens regionala avdelningar och i undantagsfall direkt på rättsekretariatet.

Skolinspektionens handläggning måste vara objektiv och utredningen ska därför göras noggrant. Den är i första hand skriftlig, men Skolinspektionen kan inhämta uppgifter på annat sätt, till exempel genom att besöka skolan eller förskolan, eller genom att möta läraren. Skolinspektionen tillämpar en så kallad solfjädersmetod, vilket innebär att samtidigt som anmälan skickas till läraren för yttrande, skickas det en begäran om dokumentation och ett yttrande till skolhuvudmannen och rektorn. Skolan och skolhuvudmannen är skyldiga att lämna upplysningar i ärendet på begäran av Skolinspektionen. När handlingarna kommit från rektorn och huvudmannen skickas dessa till läraren, som ges möjlighet att yttra sig över dem. Normalt får rektorn, skolhuvudmannen och läraren tre veckor på sig att yttra sig över handlingarna från Skolinspektionen.

Som part i ärendet har läraren sedan rätt till full insyn i utredningsmaterialet och rätt att yttra sig över anmälningen och utredningen. Skolan och skolhuvudmannen är inte parter, men de kan få insyn i ärendet genom att åberopa offentlighetsprincipen – så länge som handlingar eller uppgifter i ärendet inte sekretessbeläggs med stöd av sekretesslagen.

Om Skolinspektionen inte gör en anmälan till Lärarnas ansvarnämnd, ska Skolinspektionen fatta beslut om att avsluta ärendet. Läraren har rätt att få ta del av beslutet skyndsamt. Även om ärendet har avslutas kan det ha framkommit uppgifter under utredningen som föranleder Skolinspektionen att starta ett ”vanligt” tillsynsärende.

Om Skolinspektionen däremot anser att den legitimerade läraren eller förskolläraren borde varnas, eller att han eller hon inte längre bör ha kvar sin legitimation, gör Skolinspektionen en anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd.

I ansvarsnämnden är det Skolinspektionen som agerar som lärarens motpart. Det är Lärarnas ansvarsnämnd som fattar beslut om läraren ska varnas eller fråntas sin legitimation. Beslut i Lärarnas ansvarsnämnd kan överklagas till förvaltningsdomstol, men endast av läraren eller av Skolinspektionen.