Lärarutbildningarna har drabbats hårt ekonomiskt de senaste två decennierna. Inget annat utbildningsområde har fått en större urholkning av resurserna, enligt en rapport från Sveriges Universitetslärarförbund (Sulf).
Sulf har granskat högskolornas intäkter och kostnader sedan 1994 och kommit fram till att det krävs kraftiga höjningar av statens ersättning till högskolorna för att komma tillbaka till det årets nivå.
För området undervisning (kärnan i lärarutbildningarna) krävs en höjning med 43 procent eller i reda pengar 698 miljoner kronor för att komma tillbaka till den nivå som rådde för 18 år sedan. För inget annat utbildningsområde krävs en större procentuell höjning.
Resursminskningen är kännbar för lärarutbildningarna.
— Det är klart att det påverkar antalet lektionstimmar negativt. Det blir färre seminarier, övningar i mindre grupper och mindre individuell återkoppling, säger Kenneth Nordgren, dekan för lärarutbildningen vid Karlstads universitet.
Ökade krav på undervisning i ämnesdidaktik gör det svårare att få ekvationen att gå ihop. Lärarna får allt mindre tid till att förbereda undervisningen och till egen vidareutveckling.
Studenter från studieovana hem kan drabbas särskilt hårt av försämringarna.
— Och då ska man tänka på att lärarutbildningarna har en bredare rekryteringsbas än många andra program, säger Kenneth Nordgren.
Lärarförbundets studentordförande Markus Lindgren är kritisk till utvecklingen. Nu måste blivande ämneslärare ofta samläsa sina ämnen med andra studenter, vilket går ut över utbildningen i ämnesdidaktik.
— Det leder till att studenterna inte blir tillräckligt förberedda för sitt yrke som lärare, säger han.
Ingvar Lagerlöf