Enda botemedlet mot vinklade läromedel och det enorma informationsutbudet på internet är ämneskunniga lärare. Det sa utbildningsminister Jan Björklund i en interpellationsdebatt i riksdagen om vinklade fakta i gratis läromedel.
Anslagen till läromedel i svenska grundskolor har minskat med cirka 20 procent, eller 100 miljoner kronor, de senaste tio åren, enligt läromedelsbranschen själv. Samtidigt ökar intresset för gratismaterial i undervisningen. Sajter på nätet erbjuder nedladdning från mängder med företag, myndigheter och intresseorganisationer.
Mot bakgrund av detta hade miljöpartisten Annika Lillemets ställt en fråga till utbildningsminister Jan Björklund. Hon undrade vilka åtgärder han avsåg att vidta för att säkerställa att elever inte är hänvisade till läromedel som inte uppfyller saklighet och allsidighet. Inga alls, blev svaret.
— Jag ser stora risker med det enorma utbud som finns, men den utvecklingen går inte att stoppa. De enda som kan stoppa detta är ämneskunniga lärare som på varje lektion hjälper elever att tänka kritiskt, sa utbildningsminister Jan Björklund.
Han hänvisade också till att regeringen stärkt ämneslärarutbildningen och att man gjort styrdokumenten tydligare.
Debattörerna verkade överens om beskrivningen av verkligheten. Annika Lillemets höll med om att kunniga lärare är bra och sa att partsinlagor kan fungera som komplement i undervisningen. Men hon vidhöll att det är ett problem att det satsas mindre på läromedel och att det är så lätt att ladda ned gratismaterial.
— Tänk om man står där med otillräcklig budget – vad gör läraren då? sa hon.
Hon hänvisade till siffror som visar att kommuner satsar väldigt olika på allsidiga läromedel och hon efterlyste regleringar som skulle underlätta för lärare.
— Det blir inte bättre med regler och statliga kontrollanter, svarade Jan Björklund.
Mats Thorén