Nästa termin är det dags för ännu en skolreform att bli verklighet. Då ska eleverna i årskurs 6 också få betyg. En stor förändring inte bara för eleverna utan också för alla berörda lärare.
Clik here to view.
– Då räknar vi med att träffa runt 15 000 lärare. Just nu förbereder vi oss genom att träffa referensgrupper som berättar vilka frågor som ligger dem allra varmast om hjärtat så att höstens konferenser blir så praktiskt konkreta som möjligt, berättar Anna Karin Munkby, undervisningsråd på Skolverket.
Många lärare i årskurs 6 är oroliga inför förändringen men Anna Karin Munkby tycker att de i stället ska känna sig lugna då bedömning alltid har legat i lärarnas profession. Det är alltså egentligen inte något nytt lärarna ska göra. De ska bara samla alla bedömningar som de redan gör och väga samman till ett betyg.
– Jag har stor tilltro till lärarnas professionalism. Är det några som kan göra professionella bedömningar så är det de, anser Anna Karin Munkby.
Dessutom är det ju inget slutbetyg som ska sättas utan ett terminsbetyg. Slutbetyg sätts bara i slutet av nian och på gymnasiet. Något som kanske kan lugna de lärare som känner oro inför att införandet av betyg i årskurs 6 fullständigt ska sänka de mer svagpresterande eleverna.
– En tanke med att införa tidigare betyg är också att värna om de elever som inte klarar kunskapskraven så att de tidigt får det stöd de behöver, säger Anna Karin Munkby och hänvisar till den kartläggning Skolverket gjort som visat att skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner inte alltid varit tillräckliga som kunskapsuppföljare i skolan.
På Skolverkets hemsida finns en rad olika material, böcker och filmer, som utöver de planerade konferenserna, ska stödja lärarna i betygssättandet. Men inget material är specifikt riktat till betygssättning i praktisk-estetiska ämnen i årskurs 6. Lärare i idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap får därmed hålla tillgodo med det allmänna materialet som till exempel böckerna ”Kunskapsbedömning i skolan”, ”Kunskapsbedömning – vad, hur och varför?” och ”Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen”.
Under våren ska det dock komma bedömningsstöd för årskurs 7–9 i både idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap och Anna Karin Munkby tipsar om att använda detta material även inför betygssättningen i årskurs 6, med hänsyn tagen förstås till gällande kunskapskrav i årskursen.
En aktuell fråga för ämnet hem- och konsumentkunskap är i vilken årskurs ämnet ska läsas på mellanstadiet. Tidigare har många skolor koncentrerat undervisningen till årskurs 5. Något som även fortsättningsvis är tillåtet – då får skolan samla in betygsunderlaget i femman och sätta betyget i årskurs 6 utifrån det – men det är en lösning som kan vara bekymmersam.
– Det är alltid rektorn som planerar organisationen på skolan. Men med kunskapskrav i årskurs 6 kan det vara lättare att bedöma elevernas kunskapsutveckling om de har fått undervisningen i samma årskurs. Det kan ju hända ganska mycket med en elevs utveckling under ett år i den åldern, konstaterar Anna Karin Munkby.
Att fördelningen av ämnet hem- och konsumentkunskaps 118 timmar i grundskolan är oreglerad är inget som kommer att förändras i och med införandet av betyg i årskurs 6 utan det kommer fortfarande vara upp till skolhuvudmännen att själva bestämma fördelningen.