Undervisningen i idrott och hälsa har för lös koppling till kursplanen. Det visar Skolinspektionens sammanställda resultat av höstens kvalitetsgranskning i årskurs 4–6.
Traditionens starka grepp om ämnet gör att lärarna i idrott och hälsa behöver få kompetensutveckling i ny ämnesdidaktisk forskning. Dessutom måste skolledningarnas och huvudmännens diffusa bild av ämnet ändras så att lärarna i idrott och hälsa får del av skolornas kvalitetsarbete. Det anser Kristian Hansson, undervisningsråd på Skolinspektionen, och den som sammanställt kvalitetsgranskningen.– Lärarna är ganska medvetna om att ämnet har fått en ny roll och blev ett kunskapsämne från och med Lpo94, men många är fortfarande frågande inför vilka arbetssätt de ska använda för att uppnå det, konstaterar han.
Under perioden september till december 2011 besökte Skolinspektionens inspektörer tjugoåtta kommunala och åtta fristående slumpmässigt utvalda mellanstadieskolor. Inspektörerna genomförde bland annat sammanlagt 123 lektionsobservationer. Resultatet visar att 94 procent av de besökta lektionerna ägnades åt kunskapsområdet rörelse, varav drygt hälften åt underkategorin lekar, spel och idrotter.
– Vi kan konstatera att det är mycket bollspel på lektionerna. Det är därför mycket tveksamt utifrån den här granskningen om undervisningen i ämnet ger eleverna möjlighet att nå kunskapskraven i kursplanens alla delar, kommenterar Kristian Hansson.
Därmed skiljer sig inte resultatet av den nu genomförda kvalitetsgranskningen från resultatet av den flygande tillsyn som Skolinspektionen gjorde av undervisningen i idrott och hälsa i årskurserna 7–9 i mars 2010.
Implementeringen av den nya kursplanen tycks inte ha påverkat undervisningen trots att lärarna under hösten 2011 borde ha varit mer medvetna och pålästa på styrdokumenten än någonsin tidigare. Något som möjligen kan hänga ihop med att det på en fjärdedel av de observerade 123 lektionerna var lärare som var obehöriga i ämnet som ansvarade för undervisningen.
Efter den flygande tillsynen våren 2010 framhöll många lärare att det visst var möjligt att nå de flesta av kursplanens mål genom att spela boll och ha roligt. Skolinspektionen höll med och bestämde sig därför för att i den nu aktuella granskningen undersöka vilka motiv som låg bakom lärarnas val av undervisningsinnehåll. Intervjusvaren från lärarna och eleverna angående vilket lärande en viss aktivitet ger är dock nedslående. Det är genomförandet av olika aktiviteter som tycks stå i fokus på lektionerna i idrott och hälsa, inte lärandet. Något som också avspeglar sig i ett låg deltagande på lektionerna.
– Vid de 123 lektionsobservationerna var det sammanlagt drygt 100 elever som var närvarande, men inte deltog i aktiviteterna och därför inte heller deltog i lektionen. Lärarna måste utveckla strategier för hur lärandet ska ske för de eleverna, konstaterar Kristian Hansson.
Simundervisningen tillhörde de områden som fick särskild uppmärksamhet i granskningen. Några svårigheter att uppnå kursplanens krav framkom dock inte.
– Här fick vi förlita oss på vad lärarna, eleverna och skolledningarna berättade. Vi är också medvetna om att resultatet vad gäller simning förmodligen hade blivit annorlunda om vi hade gjort ett annat, mer riktat, urval av skolor, påpekar Kristian Hansson.