För första gången är flickorna i majoritet på det naturvetenskapliga programmet. Pojkar fortsätter att göra traditionella val. Det visar Lärarnas tidnings undersökning.
Sedan det naturvetenskapliga programmet infördes 1993 har det dominerats av pojkar. Men andelen flickor har stadigt ökat. Från att ha utgjort 35 procent 1994 är flickorna nu för första gången i majoritet.
Även på teknik, fordon och bygg ökar andelen flickor kraftigt (se grafik till höger).
Samtidigt fortsätter pojkarna att göra traditionella val. Andelen pojkar på de program som hade störst kvinnlig dominans 1994 har inte ökat.
På omvårdnadsprogrammet har pojkarna utgjort mellan 12 och 18 procent under hela tidsperioden och på hantverksprogrammet har andelen pojkar halverats, från 18 till 9 procent under samma tid.
— Vi ser exakt samma utveckling på högskolan, där unga kvinnor i högre utsträckning söker sig in på utbildningar som är traditionellt manliga. Motsvarande utveckling finns inte hos de unga männen, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.
Hennes förklaring är bland annat att det är lättare för flickor att göra otraditionella val, eftersom de ofta belönas med bättre lön och bättre karriärmöjligheter, medan pojkar blir tvungna att motivera sitt val av yrken med lägre status.
Ann-Sofie Holm är universitetslektor vid pedagogiska institutionen på Högskolan i Borås. Hon anser att blandade grupper är gynnsamma för både klimatet och prestationerna i klassen och framhåller lärarnas viktiga uppgift inför gymnasievalet.
— De kan visa möjliga valalternativ och vara goda förebilder. Läraren kan motarbeta stereotypa förväntningar och diskutera i klassen. Det kan också handla om att aktivt påverka eleverna att välja praoplatser som inte är könstypiska.
I Lgr11 står att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Mellan 2007 och 2010 satsades 1,6 miljarder kronor på att öka jämställdheten, bland annat i skolan. Anna Ekström var då ordförande i Delegationen för jämställdhet i skolan (Deja) — en del i satsningen.
Trots att andelen pojkar på de kvinnodominerade programmen inte ökat, vill hon inte kalla det ett misslyckande.
— Mycket av det arbetet handlade om förskola och de tidiga åldrarna, så blir det någon effekt ser man kanske det på många års sikt.
— Satsningen är inte utvärderad, så det finns inte underlag att säga om det gick bra eller dåligt.
Anna Ekström tror inte att det är realistiskt med hälften pojkar, hälften flickor på alla program. Det viktigaste är att valen sker på goda grunder utan hänsyn till traditionella könsroller.
— Man ska sträva efter att varje individ ska få utveckla sin fulla potential. Om elever valde mer utifrån sina egna förutsättningar skulle man uppnå en helt annan balans mellan olika yrken än vad man har i dag, säger hon.