Linnékolan borde ha varit bättre förberedd. Det anser Berit Wigerfelt, lektor vid Malmö högskola, som utvärderat elevutbytet och sett möjligheter att minska konflikterna.
Berit Wigerfelt tycker att det var modigt av Linnéskolan att ta emot Kroksbäckseleverna. Hon konstaterar också att kamrateffekten ledde till att många av dem lyckades mycket bättre, men sticker inte under stol med att hon menar att skolan tagit stryk.
— Nedgången av elevantalet är allvarlig och skolan har fått en dålig stämpel. Man blir så påpassad när man gör ett sådant här försök. Därför är det enormt viktigt att förbereda sig väldigt väl med resurser.
Bland annat framhåller hon att alla lärare borde ha fått fortbildning i svenska som andraspråk och att ännu mer resurser skulle satsats på modersmålsundervisning.
Berit Wigerfelt är också kritisk till att skolan inte från början hade tagit fram en handlingsplan inför elevflytten.
— De flesta lärare hade ingen erfarenhet av den här typen av elever. De stod ganska handfallna och fick inte det stöd de hade behövt. Trots det har många lärare ändå rett ut situationen och hittat sätt att hantera eleverna.
De stora bråk som förekom med jämna mellanrum under de första åren uppstod nästan bara mellan pojkarna.
— Tjejerna från båda skolorna hade lättare att anpassa sig. Killarna var mera kaxiga och stökiga och kvar i sina gamla gäng. Man borde ha markerat bättre mot dem som slogs. Bråken gav Linnéskolan dåligt rykte.
Monica Hedlund