Att bli bättre på att fotografera behöver inte handla om att lära sig komplicerade tekniska kamerainställningar och att skaffa dyr utrustning. Häng med på Förskolans fotoskola och få tips som är anpassade för dig som använder kameran som verktyg i just förskolläraryrket.
Förskolans fotoskola Del 1
Så gott som samtliga förskoleavdelningar i Sverige har en digital kompaktkamera i dag. Särskilt sedan kraven på utökad dokumentation kom i och med den reviderade läroplanen. Du eller dina kollegor tar kanske några bilder varje dag. Eller så har någon av er särskild fallenhet och går och knäpper mest hela tiden. Eller också lever kameran ett stilla liv och ni kommer i nöd och näppe ihåg att ta fram den när något stort händer: när Edvin just har lärt sig att skriva sin begynnelsebokstav. Eller när Inez upptäcker världen ur ett matematiskt perspektiv och ser att en av klossarna är högre än den andra. Klick! Och så är ögonblicket förevigat för både din egen dokumentation och för barnets pärm. Och kanske hamnar det där fotot på anslagstavlan eller i den digitala fotoramen ute i hallen också. Ibland är det suddigt. Ibland råkar en bit av ditt finger hamna framför objektivet. Eller också är det knivskarpt. Eller har härligt mycket känsla i sig.
Du har inga kvalitetsmässiga krav från läroplan eller skollag när det gäller ditt fotograferande som verktyg i dokumentation: det behöver varken vara tekniskt eller kompositionsmässigt bra. Men när du nu ändå använder kameran som ett verktyg i jobbet, varför inte lära dig några knep som kan göra fotograferandet roligare?
Följ med på vår fotoskola!
Först och främst: Förhållningssättet
När digitalkameran kom gick det plötsligt att knäppa hur många bilder som helst, utan att det kostade massa dyra filmrullar och framkallningar. Men det är inte där digitalkamerans stora fördel ligger, enligt Ulrik Södergren som är fotograf och undervisar i digitalfotografering. Enligt honom är den stora förändringen att det faktiskt går att se bilden man har tagit direkt efteråt.
– Om man gör till en vana att alltid kolla hur ett foto blev och funderar lite på varför det blev så, då har man satt igång en process av att medvetandegöra sitt sätt att fotografera. Redan det gör dig antagligen ganska snabbt till en bättre fotograf, säger han.
Så om du inte redan har ändrat ditt beteende sedan den analoga kamerans dagar: gör det! När du har knäppt en bild, titta på displayen och fundera en stund. Åtminstone när verksamheten och barnen ger dig möjlighet till det. Blev fotot bra? Vad var det som gjorde det? Var det för att kompositionen, det vill säga hur människor eller objekt stod i förhållande till varandra, var ovanligt snygg? Eller var det något visst med ljuset, att det föll från ett visst håll, som bidrog till vackra effekter? Eller var det barnen, att kontakten mellan dem kom fram på ett så tydligt sätt?
Än viktigare är det kanske att du funderar på vad som blev tokigt om du inte är nöjd med fotot. På så sätt lär du dig av dina misstag.
– Titta på vad kamerans inställningar står på, de sparas i bildfilen. Du hittar dem när du tittar på bilden och ändrar visningsläge, ofta med en knapp märkt ”disp” eller ”info”. På vissa kameror växlar du läge med samma reglage som du bläddrar bland bilderna, fast genom att trycka åt andra hållet, säger Ulrik Södergren.
En annan källa till utveckling för den som vill bli bättre på att fotografera är att börja studera andras bilder, tipsar Ulrik Södergren. Titta i tidningen, till exempel.Varför har redaktionen valt att publicera just de bilder som finns med? Vad berättar de? Hur har fotografen komponerat objektens relation till varandra? Vad finns inte med och varför?
– Att titta på konst är ett annat bra tips. Målare är tränade i att komponera och jobba med ljus, men kan mer aktivt renodla verkligheten än vad en fotograf kan. Jag har till exempel lärt mig mycket av att studera Rembrandt och många av de holländska naturalistiska konstnärerna, säger Ulrik Södergren.
Kom igång: Komposition
I den här första delen av vår fotoskola låter vi de tekniska vänta och koncentrerar oss istället på kompositionen.
– Mycket av det tekniska går att ordna i efterhand, men det är svårt att rädda ett illa komponerat foto. En snygg komposition kan väga upp tekniska misstag, säger Ulrik Södergren.
En bra bild har nästan alltid ett tydligt huvudmotiv. Genom att ha ett sådant hjälper du betraktaren att veta vad han eller hon ska titta på, hjärnan kan nämligen bara ta in en begränsad yta information. Resten blir bakgrund i betraktarens tolkning. Ditt huvudmotiv kan vara exempelvis ett eller flera barn, en trolldegsfigur eller en särskild detalj på en förskolegård. Tänk att du har till uppgift att lyfta fram huvudmotivet. Olika strategier till att göra det följer här nedan:
Våga gå nära!
Vi börjar med ett enkelt trick: Foton som är nära upplevs ofta starkare än de där väldigt mycket är med. Den världskända fotografen Robert Capa sa en gång: ”If your pictures aren’t good enough, you’re not close enough” (ungefär ”om dina bilder inte är tillräckligt bra, är du inte tillräckligt nära”). Och det ligger mycket i det. Allra bäst blir det om du är nära vid själva fototillfället. Du kan visserligen uppnå en liknande känsla genom att zooma eller beskära fotona i ett bildbeskärningsprogram efteråt. Men kom ihåg att det inte blir alls samma skärpa och färgintensitet som när du faktiskt vågar gå nära.
Bakgrunden
När du vill fota och lyfta fram ett särskilt objekt, de kan vara såväl människor som till exempel den där trolldegsfiguren, är det viktigt att bakgrunden inte är för rörig. Dessutom bör naturligtvis skärpan ligga på objektet. Se skillnaden i dessa foton:
Gyllene snittet/ Tredjedelsregeln
I en miljöbild (till exempel när du fotar barn på förskolegården) blir bilden ofta ganska tråkig om du placerar huvudmotivet i mitten. Inom bildkonsten finns sedan länge en vedertagen ”regel” som utgår ifrån hur människans blick automatiskt rör sig. Den kallas ”det gyllene snittet” eller ”tredjedelsregeln” och bygger på att du placerar huvudmotivet på sidan av den rektangel som uppstår när du delar bilden i rutor om tre gånger tre. Så här:
Porträttet
Bilden blir oftare intressantare om du inte låter huvudpersonen vara helt ensamt utan placerar något som den kan förhålla sig till. Så här till exempel:
Del 2: I nästa del av fotoskolan kommer vi bland annat att ta upp det speciella med att fota barn och gå igenom lite etiska förhållningsregler. Du kommer även att få lära dig mer om hur du kan använda dig av ljuset.