Regeringen tror inte att det minskade antalet ansökningar till höstens yrkesprogram i gymnasieskolan beror på att utbildningarna inte längre ger högskolebehörighet. — Det är inte det huvudsakliga skälet, säger Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet.
— Den huvudskaliga förklaringen är långkonjunkturen och har inte med den nya gymnasieskolan att göra, tror statssekreterare Bertil Östberg.
— Men det förekommer säkert en och annan elev som känner oro över att inte automatiskt få högskolebehörighet, det vill jag inte förneka, tillägger han.
Yrkesprogrammen fick fler elever 2005, 2006 och 2007. Kurvan började sedan vända neråt 2008, och på denna väg har det fortsatt.
— Det är uppenbart att andelen sökande till yrkesprogrammen sjönk när lågkonjunkturen kom. Då tänkte eleverna i stället att de skulle plugga vidare.
Bertil Östberg framhåller också att det är svårt att jämföra siffror på sökande i år med siffror från tidigare år. En anledning är att medieprogrammet, som i dag är ett yrkesprogram, nu har splittrats upp och ingår i olika högskoleförberedande program. Förra året sökte drygt tre procent av stockholmseleverna medieprogrammet i första hand. Om denna grupp elever i år har sökt högskoleförberedande program med medieinslag så förklarar det nästan hälften av nedgången av sökande till yrkesprogrammen i Stockholm, resonerar Östberg.
Elisabeth Cervin