På Bagarmossens skola skriver åttorna uppsats på historielektionen. – När vi jobbar med ämnesspråket höjer eleverna betygen. Det gäller både de svagaste och de duktigaste, säger SO-läraren Annelie Syrén.
En historietext tar ofta upp orsaker, förlopp och resultat och fokuserar på tid och kronologi. Texter i samhällskunskap och religionskunskap brukar vara mer beskrivande. Olika ämnen kännetecknas av olika sorters texter och det är ämnesläraren som ska visa hur texterna är uppbyggda. Det säger Annelie Syrén, SO-lärare på Bagarmossens skola i Stockholm.
– Om eleverna förstår strukturen så blir det så mycket lättare att koda av texten. De vet vad de kan förvänta sig.
Sedan tre år tillbaka arbetar Annelie Syrén med Reading to Learn, som är ett sätt att jobba med ämnesspråket. I klass 8:1 jobbar hon och svenskläraren Birgitta Thorander tätt ihop, just nu med att skriva uppsatser om franska revolutionen på både svensk- och SO-lektionerna. Uppsatserna bedöms i båda ämnena.
I dag är det eftermiddagslektion. Redan på rasten släntrar eleverna in och börjar jobba. Texterna skriver de enskilt, men de diskuterar, frågar och hjälper varandra. ”Vilket måttsystem hade de, använde de fot eller?”, ”Kungen ansåg sig själv som sol!”
Peyman Salimi har strukit under de viktigaste orden för att han lättare ska hitta i texten. Han skriver: ”År 1788 drabbades Frankrike av missväxt på grund av dålig skörd som ledde till att marknadspriserna höjdes”. Han använder bindeord, konjunk-tioner, i sin text som förklarar orsakssamband: ”på grund av” och ”som ledde till”. Han kan inte minnas att han lärt sig det.
– Jag kan det av mig själv, säger han nöjt.
Eleverna har förberett sina texter i studiegrupper om tre till fyra personer. Benämningen är viktig.
Det kallas studiegrupp, inte grupparbete, då tar eleverna skolarbetet mer på allvar. De behåller samma studiegrupp i minst en termin, för att de ska bli trygga i gruppen.
– Poängen är att eleverna blir förtrogna med varandra. De får röststyrka, alla får prata, säger Annelie Syrén.
Inför arbetet med uppsatsen har hon och Birgitta Thorander planerat tillsammans. Annelie skriver ner vilka lärandemål som ska uppnås, hur undervisningen ska gå till och vad som ska bedömas. Dessutom plockar hon ut centrala begrepp.
– Språket är vårt redskap, det ska våra elever ha med sig. Det är jätteviktigt att de behärskar begreppen.
Klassen har inga egna läroböcker, utan Annelie brukar välja texter ur olika läromedel. Under första lektionen i projektet läste hon högt om franska revolutionen och pratade kort om centrala begrepp. Sedan fick eleverna arbeta i sina studiegrupper med att leta i texten efter orsaker, förlopp och konsekvenser.
Eleverna skrev ner svaren i spalter i sina skriv-häften. Poängen i förberedelseskedet är inte att formulera sig med egna ord, utan att hitta svaren. Annelie gick sedan igenom svaren med hela klassen, för att alla skulle få en gemensam grund.
För att hjälpa eleverna att strukturera förloppet, vilket kan vara ganska svårt, gav hon dem en stencil med viktiga årtal och datum att fylla i, först i studiegruppen och sedan i helklass.
Annelie låter eleverna skriva direkt i mallarna, som hon mejlar till dem. Genom att de får tydliga textmallar där strukturen är given, så kan de koncentrera sig på att fylla på med innehåll. Det hjälper alla elever, men alldeles särskilt de svagaste.
– När de vet hur de ska skriva blir det fantastiskt.
Annelie gick en kurs i Reading to Learn för tre år sedan, sedan några kollegor hade börjat med det. Till dess hade hon trott att alla elever kunde läsa texterna när de kom till henne.
– Jag kände mig ganska fånig.
Det var ett uppvaknande att se att långt ifrån alla kan det. Med rätt glasögon blir det tydligt. En enkel konsekvens av det är att hon numera alltid läser alla texter högt. Eleverna förstår texten mycket bättre när de hör henne läsa den. Ibland läser de en text mer detaljerat och går in på svåra ord och ämnestypiska begrepp. Den texten fungerar sedan som modell för andra texter i ämnet. De skriver också texter tillsammans.
Satsningen på ämnesspråket på Bagarmossens skola har gett resultat. Förra året blev alla niorna godkända i SO. Tidigare har Annelie Syrén haft många duktiga elever som legat på VG men inte tagit sig vidare. Genom Reading to Learn kunde de änt-ligen lyfta sig till ett MVG.
Det är också tydligt att eleverna använder begrep-pen på ett annat sätt och att de verkligen förstår dem. Hon märker att de ser strukturer. Dessutom är det studiero på lektionerna och eleverna jobbar bättre.
– Det är roligt att hitta en form som eleverna mår väl i. De ska nå långt. Målet är att alla ska kunna välja själva vilket gymnasium de ska gå på.
När dagens historielektion är slut verkar ingen ha särskilt bråttom från klassrummet. Eleverna sitter kvar och skriver färdigt. Snart är det påsklov och då tänker de jobba ännu mer med uppsatserna.